D&D Player's Handbook 2024

I år firar Dungeons & Dragons 50-årsjubileum. Originallådan med sina tre häften (människor och magi, monster och skatter, äventyr i underjord och vildmark) skrivna av Gary Gygax och Dave Arneson gavs ut 1974 och skapade en helt ny form av umgänge. De kom själva ur figur- och konfliktspelshobbyn, vilket förklarar att ursprungliga D&D lutade sig tungt mot deras egna medeltida stridssystem Chainmail och till vissa delar var ospelbart på egen hand. Här introducerades koncept som grundegenskaper, karaktärsklasser, att växa i erfarenhetsnivåer eller levels, samt själva idén med spelare som kör varsin figur och en spelledare som gestaltar världen omkring dem. Rollspel, med andra ord. Idag genomsyrar det tänket massor av datorspel och popkulturella fenomen som Stranger Things, spelas live på scen, strömmas av jättar som Critical Role, ligger till grund för gamification av allt från hushållssysslor till träning, med mycket mer. 

De tre orginalböckerna från 1974

I detta jubileumsår är det givetvis dags för en revision och utökning av de nu tio år gamla reglerna, utvecklat i samarbete med spelarbasen. Kärt barn har många namn: One DnD, D&D 5.5 eller D&D 2024. Vi får väl se vilket som fastnar. Wizards of the Coast själva kallar det bara Dungeons & Dragons. Nya maffiga illustrationer är beställda till alla tre grundböcker som utgör själva spelet och WotC har lovat att det inte ska vara nån AI inblandad, vilket ju är trevligt för de många skickliga konstnärer som levandegör fantasivärldarna åt oss. 

Först ut är Player’s Handbook. Det är en tjockare bibba än förra versionen, med ytterligare underklasser, uppdaterade karaktärsklasser, besvärjelser, feats och stridsregler. En av de större förändringarna är hur klasser utvecklas över tid, där tanken är att det ska finnas lite godis på så gott som varje nivå istället för att spelaren mest siktar mot egenskapsökningar var fjärde level. Strid och vapen justeras av ett bemästringssystem som lägger till olika effekter när rollfigurerna hackar och slår varandra. Det som förr kallades raser men nu benämns “arter” (species) får roligare förmågor. Ett intryck är att de flesta klasser justerats både fram och tillbaka men kommer spela på samma sätt som förr - störst förändringar verkar Monk och Ranger ha fått. Ett annat intryck är att alla klasser kommer spela lite bättre på lägre erfarenhetsnivåer tack vare fler grundegenskapsökningar, Feats och liknande vid karaktärsskapning. 

Trots nyheterna är spelet fullt bakåtkompatibelt med förra regelversionen. Det är inte så mycket en helt ny utgåva med annorlunda system (som D&D 4) utan snarare en ihopsamling och tillsnyggning av många småsaker som genom åren publicerats på olika ställen. Genom feedback har Wizards backat från några av de mer radikala förändringsidéerna under den öppna utvecklingsprocessen. Förmodligen sunt med tanke på de senaste årens kontroverser om bland annat Open Game License. De har också gjort den här versionen särskilt nybörjarvänlig, med förtydligade regelparagrafer och många konkreta exempel på situationer som kan uppstå och hur mekaniken är tänkt att fungera. En hel del små otydligheter har fördydligats så att reglerna känns klarare. Överlag känns det som en väldigt trevlig tillsnyggning av ett spel som nu är mycket lättare att orientera sig och hitta i.

I lättillgänglighetens namn vill WotC prioritera sin digitala tjänst D&D Beyond för framtida släpp. De planerar också för ett digitalt spelbord för att underlätta för fjärrspelande. Vi får väl se vad det får för betydelse för tryckta böcker. Dungeon Master’s Guide släpps hur som helst i november och Monster Manual ska komma ut i februari.