| Finns i lager? | ||
|---|---|---|
| Webblager | ||
| Stockholm | Hämta i butik | |
| Göteborg | Hämta i butik | |
| Malmö | ||
Nu är den äntligen här - den efterlängtade nyöversättningen av George Orwells Animal Farm, en av nittonhundratalets mest kända engelskspråkiga romaner och en av nittonhundratalets största litterära klassiker.
Det lustiga (eller skrämmande) är att detta satiriska verk som skapades för över sjuttio år sedan fortfarande känns högaktuellt. Fenomenen och tendenserna som parodieras är lika vanliga och lika moraliskt urspårade nu som då.
Boken har tidigare översatts till svenska med titeln Djurfarmen, trots att en bondgård på svenska sällan kallas farm. Fårfarm, grisfarm och minkfarm känns bekant, men inte djurfarm. Vi har därför valt att ge nyöversättningen den svenska titeln Djurens gård.
Berättelsen handlar om bondgården där djuren gör uppror mot den elake, förtryckande bonden. Tillsammans försöker djuren införa frihet och rättvisa på gården. Det artar sig bra, ett tag, tills grisen Napoleon tar makten och blir envåldshärskare.
I första hand skildrar boken hur Stalin tog makten i Sovjet, men i överförd bemärkelse handlar det om alla ojämlika samhällen.
Orwell visste vad han talade om. Han hade själv upplevt hur den demokratiska socialismen krossades under spanska inbördeskriget och i Sovjet. Han hade sett folkets frihetskamp korrumperas av makthungriga ledare.
Han sökte efter rätt form för att uttrycka denna kritik. Vad skulle fungera bäst? Skulle han skriva en rapportbok? Eller en roman? Eller ett mellanting, en dokumentärroman? Till slut kom han fram till att den perfekta formen för att åskådliggöra detta absurda maktmissbruk var en fabel, alltså att berätta historien som om den handlade om djur.
Boken kom ut i augusti 1945, i världskrigets slutskede, och blev en omedelbar försäljningsframgång både i England och USA. Inom kort översattes den till ett flertal språk. På svenska kom den 1946. Den utkommer alltjämt i nya utgåvor, världen över, och på vissa håll är den alltjämt listad som förbjuden litteratur. Så sent som 2018 beslutade Kinas regering att censurera alla inlägg på nätet som refererar till den.
Själv fick Orwell bara uppleva mindre är fem år av bokens framgångar, eftersom han gick bort 1950. Kort innan han dog hann han skriva klart sin andra megaklassiker - romanen 1984.
Det lustiga (eller skrämmande) är att detta satiriska verk som skapades för över sjuttio år sedan fortfarande känns högaktuellt. Fenomenen och tendenserna som parodieras är lika vanliga och lika moraliskt urspårade nu som då.
Boken har tidigare översatts till svenska med titeln Djurfarmen, trots att en bondgård på svenska sällan kallas farm. Fårfarm, grisfarm och minkfarm känns bekant, men inte djurfarm. Vi har därför valt att ge nyöversättningen den svenska titeln Djurens gård.
Berättelsen handlar om bondgården där djuren gör uppror mot den elake, förtryckande bonden. Tillsammans försöker djuren införa frihet och rättvisa på gården. Det artar sig bra, ett tag, tills grisen Napoleon tar makten och blir envåldshärskare.
I första hand skildrar boken hur Stalin tog makten i Sovjet, men i överförd bemärkelse handlar det om alla ojämlika samhällen.
Orwell visste vad han talade om. Han hade själv upplevt hur den demokratiska socialismen krossades under spanska inbördeskriget och i Sovjet. Han hade sett folkets frihetskamp korrumperas av makthungriga ledare.
Han sökte efter rätt form för att uttrycka denna kritik. Vad skulle fungera bäst? Skulle han skriva en rapportbok? Eller en roman? Eller ett mellanting, en dokumentärroman? Till slut kom han fram till att den perfekta formen för att åskådliggöra detta absurda maktmissbruk var en fabel, alltså att berätta historien som om den handlade om djur.
Boken kom ut i augusti 1945, i världskrigets slutskede, och blev en omedelbar försäljningsframgång både i England och USA. Inom kort översattes den till ett flertal språk. På svenska kom den 1946. Den utkommer alltjämt i nya utgåvor, världen över, och på vissa håll är den alltjämt listad som förbjuden litteratur. Så sent som 2018 beslutade Kinas regering att censurera alla inlägg på nätet som refererar till den.
Själv fick Orwell bara uppleva mindre är fem år av bokens framgångar, eftersom han gick bort 1950. Kort innan han dog hann han skriva klart sin andra megaklassiker - romanen 1984.
