Hobbiten

Att det gjorts en ny översättning av Tolkiens stora verk Ringens brödraskap har väl inte undgått någon. Nu har turen kommit till romanen om Bilbo, som är upptakten till Tolkiens stora berättelse om Midgård.
En dag i början av trettiotalet när professor J.R.R. Tolkien satt och rättade skrivningar föll han i tankar över en sida som var oväntat tom. En märklig mening dök upp från ingenstans i hans hjärna: "I en håla i marken bodde en hobbit." Resten är litteraturhistoria.
I år det sjuttiofem år sedan The Hobbit kom ut. Den var skriven som en barnbok, och gavs ut som en barnbok. Och blev en hyfsad framgång för författaren och hans förlag. Åtminstone så pass att förläggaren bad om en fortsättning. Men varken han eller Tolkien hade nog räknat med att det skulle dröja nästan tjugo år innan uppföljaren var klar, att den skulle omfatta över tusen sidor och att den skulle bli en av vår tids mest lästa och älskade böcker.
I Hobbiten (tidigare Bilbo) får vi möta den lille hobbiten Bilbo, som av trollkarlen Gandalf och en drös dvärgar blir medbjuden på en skattjakt. Skatten vaktas av draken Smaug. Under skattjakten träffar Bilbo den slemmiga varelsen Gollum som bor i en håla i berget, och lyckas vinna dennes osynlighetsring när de gissar gåtor. Det är samma ring som hotar att bli hela Midgårds undergång i Ringarnas herre.
Med Erik Anderssons nyöversättning har vi för för första gången samma översättare till både The Hobbit och The Lord of the Rings. The Hobbit har tidigare kommit ut i översättning av Tore Zetterholm ("Hompen" 1947) och Britt G Hallqvist ("Bilbo" 1962, den första utgåvan med illustrationer av Tove Jansson).