Ingen dal djup nog

Köpenhamn är en stad i beredskapsläge. Öresundsbron har spärrats av och militären patrullerar. Fontänerna står tomma i solen. Dit kommer Kari, en svensk fårbonde som aldrig varit utanför kommungränsen, för att träffa Rasmus, en dansk poet, människorättsaktivist och trebarnsfar. Efter några romantiska dagar far hon hem till dalen med den förfallna gården, fåren, hunden och mor. Samma kväll drar två bombplan in över Sverige och Danmark.

Varför börja om, när slumpen kan förstöra allt på ett ögonblick? Hur kan man fortsätta, när man inte orkar mer? Och är det någon idé att göra rätt när man gjort så många, så oförlåtliga, fel?