House of Earth and Blood
Jag kan erkänna att jag kände mig skeptisk första gången jag fick syn på Sarah J. Maas House of Earth and Blood.
Mest av gammal vana avstår jag från young adult- och romansfiktion, och via vänner och kollegor – och Goodreads-recensioner – har jag fått intrycket att Maas skriver en kombination av båda. House of Earth and Blood skulle dock vara Sarah J. Maas första försök inom new adult-genren, vilket väckte min nyfikenhet. Maas är en av våra storsäljare och att ha läst åtminstone någon av hennes böcker kändes relevant.
Med det sagt – House of Earth and Blood är en mastodontbok på 800 sidor och inledningsvis undrade jag vad jag hade gett mig in på. Omfånget visade sig dock inte vara ett problem, inte alls. Tycker jag att alla 800 sidorna var nödvändiga? Nja, kanske inte riktigt, men det kändes aldrig långdraget eller framtvingat. House of Earth and Blood är underhållning rakt igenom.
Världen Maas målar upp styrs av guvernörer; ärkeänglar utsedda av de mystiska asteri, och befolkas av en uppsjö av vanirs – fae, vampyrer, shifters, häxor, sfinxar med mera – människor och ”half breeds”. De två senare ringaktas för sin brist på magi och har i flera tusentals år behandlats som slavar och jagats som villebråd.
Bryce Quinlan tillhör den sistnämnda gruppen. Hon är till hälften fae och helt och hållet partyprinsessa. Trots den medfödda defekten det innebär att vara mänsklig, lever Bryce ett ganska bra liv. Hon tar inget på särskilt stort allvar och njuter av den frihet det innebär att inte själv bli tagen på för stort allvar av sin omgivning.
En natt förändras hennes liv fullständigt. När hon är ute och festar angriper en demon från mörkaste Hel hennes vänner och lämnar ingen vid liv.
En rebell för den mänskliga motståndsrörelsen grips för brottet och för de flesta går livet så smått vidare.
Tills det två år senare börjar ske liknande mord runt om i Crescent City igen...
Men House of Earth and Blood är så, så, så mycket mer än ”bara” ett mordmysterium. Boken är full av plot twists och helt oväntade avslöjanden - förbered dig på att de sista ~200 sidorna kommer att vara en bergochdalbana utan like – och en ganska steamy romans. Med en fallen ängel. Som jag, ganska oväntat, inte tyckte illa om. Alls.
Världsbygget är enormt och den politiska strukturen både omfattande och komplicerad. Det kan till en början kännas som ett omöjligt uppdrag att ta sig igenom så många sidor fyllda med så mycket information, men efter ett tiotal sidor blir det allt svårare att lägga ifrån sig boken.
Bortsett från ett personligt pet peeve (överanvändandet av male och female), tyckte jag oerhört mycket om House of Earth and Blood och ser redan fram emot nästa del i serien.
CW för de som vill ha det: omnämnande av drog- och alkoholbruk, tankar på självmord, tortyr, våld, förlust av närstående.