Mjau! Mjau!

Eftersom vi råkade få in flera kattiga nyheter den här veckan blir det en jamande veckotext.

Katter och nördighet går bra ihop. Det visste uppenbarligen redan Schrödinger, när han  1935 illustrerade kvantmekanismens principer med hjälp av Misse. Roligast tydliggörs det av Robert Anton Wilson i trilogin Schrödinger’s Cat, som är full av parallellvärldar och kvantmekaniska sammanflätningar.

Katter bryr sig som bekant inte om kvantmekanik – eller om sina ägare, annat än i egenskap av frambärare av räkor och fiskrens. Det anar ibland husse och matte, vilken kan förklara varför en bok som How To Tell If Your Cat Is Plotting To Kill You har blivit en sådan succé.

Fast bara aningens mindre populär är katten Pusheen, från hemsidan med gulliga bilder som driver tesen att katterna visst tycker om oss, på sitt sätt. Vi har precis fått in en Pusheen-docka som ser nöjd och lekfull ut. En annan tecknad katt, varken sockersöt eller mordisk, är Simons katt som skildras i vardagsbilder i flera böcker.

Japan och katter går bra ihop. De absolut sötaste kattmjukisarna kommer från Japan, och Chi’s Sweet Home är den gulligaste kattserien. Till våren följs den av Fuku Fuku: Kitten Tales från samma tecknare – garanterat urgulligt. Inte fullt så gullig men ändå snäll är Cat Diary av Junji Ito, som annars är mest känd för riktigt hemska skräckserier. På animehyllan har vi The Cats Returns, med en kattprins i huvudrollen.

Här i Stockholm är den stora kattälskaren framför andra Andres. Han ser till att vi alltid har katter på spelhyllan. Den här veckan kom expansionen Kittens till nördkortspelet Munchkin och en expansion till ångestspelet Kittens in a Blender (som inte är ett dark side-spel – det är meningen att man ska rädda kattungarna från mixern). Sedan tidigare har vi det charmiga rollspelet The Secret of Cats, där man spelar magiska katter med reglerna från FATE. Längre fram i vår kommer Here Kitty, Kitty – ett spel där det gäller att lägga beslag på alla grannskapets katter.

Och litteraturen formligen flödar av katter, från jättekatten i Mästaren och Margarita till huvudpersonerna i Tad Williams Tailchaser’s Song och Pratchetts The Amazing Maurice. Själv är jag svagast för katterna i Ulthar, drömstaden dit Randolph Carter kommer i H P Lovecrafts The Dream-Quest of Unknown Kadath.

Gunilla