Spel för alla smaker
Daniel ger tips på bra spel utifrån vanliga frågor på spelavdelningen så här i juletid, och några av våra svar som kanske inte är de mest uppenbara (för den som vill ta ett kort steg utanför sin komfortzon).
"Jag vill ha något snabbt och enkelt, för under 200 kr"
Coup (2-6 spelare, 15 min)
Blixtsnabbt bluffspel om hovintriger, med en hand på bara två kort. Korten föreställer karaktärer som kan tjäna pengar, plocka bort andra spelares kort, blockera attacker, med mera. Varje runda påstår du att du har ett visst karaktärskort, om ingen synar dig utför du den figurens handling. Om någon däremot synar och du inte har rätt kort måste du kasta ett av dina två på hand, men har du faktiskt har kortet måste de istället kasta ett av sina. Den som har sju pengar kan köpa bort en motspelares kort genom att göra en kupp, mot vilken det inte finns något försvar.
Star Realms (2 spelare, 20 min)
Mycket prisvärt, snabbt och intuitivt kortspel för två. En ask innehåller allt en behöver, med två kan ni vara upp till fyra spelare. Ett lekoptimeringsspel lite i samma anda som Magic: The Gathering, men där en inte behöver köpa massvis av booster-paket utan är fix och färdig redan med grundleken.
Dead Man’s Draw (2-4 spelare, 15 min)
Fartigt kortspel där deltagarna turas om att dra kort ur leken och spela ut dem på rad efter varandra. Varje kort har en typsymbol och en vinstpoäng. När spelaren drar ett andra kort av samma slag som redan ligger på bordet, eller jättebläckfisken Kraken, måste hen kasta allt som redan dragits. Annars kan spelaren sluta när som helst och inkassera samtliga liggande kort. De flesta har specialeffekter, som att tillåta tjuvkikande i leken eller att ta kort från andra spelare, och den verkan kommer i spel direkt när kortet dras och läggs på bordet.
"Jag vill ha ett spel till en 7-åring"
Space Yoghurt (2-4 spelare, 20 min)
Ett slags Fia med knuff, specialdesignat för små barn, som utspelar sig i färgglad miljö med skojiga rymdmonster. Dessutom en genuint svensk produkt. Den som tycker om atmosfären i spelet kan även hitta en illustrerad barnbok om Space Yoghurt-världen. Svenska regler.
Carcassonne Star Wars (2-5 spelare, 35 min)
Dra landskapsbrickor och lägg ut dem så att de bildar största, möjliga sammanhängande område. Sätt ut din pjäs där du vill samla poäng. Andra spelare drar i sin tur också brickor och kan blockera eller leda bort området du försöker få ihop. Klassiskt sällskapsspel i lättillgänglig tappning. Svenska regler.
Robogem (2-4 spelare, 20+ min)
Under ytan ett pedagogiskt spel om datorprogrammeringens grunder, men på ytan ett spel om att fjärrstyra robotar på en fjärran planet. Robotarna försöker samla in ädelstenar, men tricket är att spelarna behöver förplanera hur de ska röra sig ett eller två drag innan, vilket leder till lustiga situationer där de bland annat krockar med varandra. Påminner lite om Robo Rally. Svenska regler.
"Jag behöver köpa en julklapp. Har ingen aning om vad."
Exploding Kittens (2-5 spelare, 15 min)
Illustrerad av den hyllade webbtecknaren The Oatmeal, förverkligad genom en extremt framgångsrik Kickstarter-kampanj, och fram till nu omöjlig att få tag på i butik. Det här är ett bedrägligt enkelt spel. Dra kort ur leken tills en självsprängande katt kommer upp. Boom! Du är ute. Om du inte har ett kort på hand som kan desarmera katten. Den fyndiga humorn i bild och text är den stora behållningen.
Rackare (3-20 spelare, 30-60 min)
Ett svenskt Cards Against Humanity. Den spelare som är rackarkung för den här rundan väljer ett vitt kort med en ofullständig mening, exempelvis: “Carola har donerat xxx till barnen i Afrika.” De andra spelarna fyller i med sitt bästa svarta kort, som bär ord som: “Svanktatueringar” och “Dagen-efter-piller”. Rackarkungen utser den roligaste kombinationen, sedan går turen vidare. Fräckt partyspel.
Bucket of Doom (3+ spelare, 30 min)
Ett spel med mycket social interaktion. Deltagarna drar kort med personliga undergångsscenarion, som att plötsligt vakna levande begravd i sin kista, och det gäller sedan att med de skrala resurskort en har på hand (till exempel ett gem, en spelkula och en reservoarpenna) förklara hur en tar sig ur situationen. Om det alls låter sig göras, vill säga...
Fluxx (2-6 spelare, 5-30 min)
Kortspel som går ut på att definiera själva spelets regler. Det börjar med två förutlagda regelkort: hur många nya kort spelaren drar per runda, och hur många kort hen får ha på hand. Resten av leken innehåller sedan nya regler som utökar eller spelas över de gamla, eller olika slags resurser som kan behövas för att vinna. Hur spelet slutar är förstås även det ett spelbart kort.
“Har ni något för två spelare?”
Fungi (2 spelare, 30-40 min)
Vackert, klurigt och aptitretande litet kortspel om att samla svamp och tillreda den på smakligaste sätt, kanske med en klick färskt smör och en skvätt cider. Mysigt, okomplicerat, med trevliga mekaniker och ett större taktiskt djup än en kanske skulle kunna tro.
Patchwork (2 spelare, >30 min)
För den som gillar att samla, bygga och klura - av designern bakom bland andra Agricola och Caverna. Här gäller det att få ihop olika textilier och läderbitar med knappar för att få till det finaste lapptäcket. Många spelmarker är oregelbundet skurna, så det finns en stark pusselaspekt där det gäller att foga ihop sitt täcke på smartaste sätt, inte olikt ett slags Tetris - fast här ramlar bitarna inte ned slumpmässigt.
Android Netrunner (2 spelare, 30-60 min)
Hyllat kortspel i cyberpunkmiljö, där en spelare är hacker och den andra systemförsvarare. Duellen är oregelbundet uppbyggd, för de två rollerna spelas lite olika genom att en proberar och attackerar, medan den andra avleder och motstöter. Spelas friskt på turneringar och kan byggas ut med många expansioner för den som blir lite förälskad i regelsystemet, men står sig mycket väl redan i grundlådan.
“Familjen ska spela något till jul, vi har en 7-åring och en 54-åring vid bordet.”
7 Wonders (2-7 spelare, 30 min)
Snabbt och lättillgängligt. Om det populära datorspelet Sid Meier’s Civilization vore ett brädspel, fast nedkokat till underverksbyggande, skulle det här kunna vara resultatet. Spelarna tävlar om att hinna klart med ett av världens sju underverk. Det gäller att samla in de resurser som behövs för att bli färdig, men också gärna blockera de andra spelarna en smula. Med vissa inslag av handel och militärmakt. Svenska regler.
Catan (3-4 spelare, 75 min)
Lätt att förstå, svårt att bemästra. En modern klassiker om att kolonisera en fin liten ö, samt utvinna och handla med dess naturresurser. Spelarna bygger väg in från brädets kant och placerar byar i hörnen av de brickor som utgör spelplanen, för att täcka så många och bra resurser som möjligt. Nybygge och utveckling kostar olika mängder trä, metall och så vidare, medan en rövare som släntrar omkring på brädet kan sätta käppar i hjulet för motspelarna. Svenska regler.
Ticket To Ride Europe (2-5 spelare, 30-60 min)
Kanske något för den som gillar På spåret? Här dras uppdragskort där det gäller att dra räls mellan, exempelvis, Berlin och Madrid. Sträckorna är färgkodade, och varje runda drar spelaren vagnskort i olika färger som används för att köpa en sträcka. Europaversionen har en välbekant karta, några trevliga extraregler för tunnlar och stationer, samt kan byggas ut med nya uppdragskort och kartor för den som vill. Svenska regler.
“Jag har en bekant som inte spelar så mycket brädspel, men vill få henom att pröva på.”
Codenames (2-8 spelare, 15 min)
Lagbaserat ordspel som har en viss, svag likhet med Sänka skepp och MS Minröj. Spelplanen utgörs av agentkort med associativa ord på ovansidan, och agenter till två lag på undersidan. Två spelare är spionmästare som känner till var på brädet deras agenter ligger och får ge ettordsledtrådar om var de ska leta. Någonstans ligger mellertid ett lönnmördarkort...
Mysterium (2-7 spelare, 42 min)
Ett snyggt och associativt samarbetsspel, där en av spelarna tar rollen av ett spöke som ska försöka hjälpa resten att gruppen att lista ut vad som egentligen hänt, ofta ett mordmysterium. Tricket är att spöket bara får använda bildkort, som föreställer platser, personer, föremål och händelser - men bara indikera om folk är på rätt spår, utan att säga ett ord själv! Det är upp till de andra spelarna att försöka pussla ihop gåtan.
Letters From Whitechapel (2-4 spelare, 60+ min)
En upphottad och historiskt förankrad version av gamla goda Scotland Yard. Det här spelet handlar om Jack The Ripper-morden, och behandlar ämnet smakfullt. Spelet sker i omgångar, där ett av de historiska morden startar en jakt på illgärningsmannen. En spelare är Jack, och förflyttar sig dolt över en karta föreställande Whitechapel i London. De andra spelarna försöker som ett lag poliser spåra upp var Jack rört sig och antingen arrestera honom direkt eller hindra honom från att fly. Jack måste gå från mordplatsen till den hemliga punkt spelaren valt som gömställe, samma plats varje omgång, så över tid börjar mönster uppstå i förflyttningen. Visar det sig att antingen Jack eller poliserna har det svårt finns det trick och valfria extraregler att ta till. För den som vill ha ett spel om något som hänt på riktigt, med mycket spänning och eftertanke ingjutet i ett smart designat regelverk.
“Jag ska köpa ett spel till en som redan har allt. Vad ska jag välja?”
Shadows of Brimstone (1-4 spelare, 60 min)
Varför Shadows of Brimstone? För att det är ett samarbetsspel om cowboys och lovecraftianska monster i form av ett grottkrälarspel med maffiga plastfigurer som en bygger ihop (och för den som vill - målar) själv, massor av marker och kort, och ett rentav oerhört rollspelsliknande djup med rollfigursuppgradering, sidohändelser hemma i stan mellan uppdragen, ganska tufft motstånd, och många timmars nöje. Perfekt för den som gillar häftiga spel, figurer, äventyr och vill ha stort omspelningsvärde.
Silent Victory (1 spelare, 120 min)
Du sade ju att personen hade allt? Nå, med största sannolikhet inte det här. Ett solitt, utmärkt solitärspel för den särintresserade - om ubåtsjakt i Stilla havet under andra världskriget. Spelaren för logg, månad för månad, om hur många tonnage som sänkts, medaljer som förtjänats, och skadade besättningsmedlemmar som ersatts. Kan pausas och utan problem läggas åt sidan, exempelvis för att byta blöjor på ett nyvaket barn. Solitäraspekten bidrar faktiskt till känslan av att ligga och smyga under vattnet som ubåtskapten, men den som verkligen vill kan köra det på två, genom att parallellspela varsin ubåt. För den som gillar Das Boot och kanske har ett gott öga till den gamla skolans konfliktspel från bland andra Avalon Hill.
SeaFall (3-5 spelare, 90-120 min)
SeaFall är ett så kallat Legacy-spel, där deltagarna permanent påverkar spelet medan de kör det, i kampanjform där nästa parti bygger vidare på det förra. Alla tar rollen av olika provinser som ger sig ut på det stora havet för att upptäcka och kolonisera den okända världen. Allt eftersom partierna rullar får deltagarna öppna askar med nya pjäser, låsa upp nya regler, och klistra förändringar på olika kort eller till och med direkt på brädet. SeaFall spelas förmodligen bara “en” gång, men den gången består av cirka 25 partier. Sen är det inte slut, men alla hemliga lådor och kort bör ha avtäckts vid det laget. För den som gillar resurshantering, balanserade och smarta spel, att bygga och upptäcka, samt nytänkande i regelmekaniker.
“Jag vill få bort mitt barn från datorn. Vad har ni för tips?”
Boss Monster (2-4 spelare, 20 min)
Ett kortspel som fungerar som ett 8-bitars plattformshopparspel i stil med de gamla Mario-spelen, fast här tar deltagarna rollen av slutbossen, själva monstret, och ska bygga korridorer och fällor där de lockar in hjältarna, som de samlar på som troféer. Kräver inte så stor koncentrationsförmåga, bra omspelningsvärde, kul särskilt för den som gillar datorspel.
Zombicide (1-6 spelare, 60 min)
När det gäller att konkurrera med datorskärmen eller paddan krävs något som är lika lätt, och häftigt, att plocka upp som att sätta sig med exempelvis League of Legends. Att desperat hacka sig väg genom zombies, som samarbetsspel där alla är med i samma lag och jobbar ihop mot själva spelet, för att komma fram till viktiga punkter på brädet och sedan fly - kan vara ett alternativ till att hänga framför en skärm. Spelets atmosfär är som en relativt städad splatterfilm. För den som vill ha action och olika svåra scenarion, samt teamwork.
Happy Salmon (3-6 spelare, 2 min)
Lätt att plocka upp, rasande tempo, mycket skratt. Spelarna drar en korthand med olika fysiska handlingar som ska utföras, som high fives och fist bumps, ropar sedan ut dessa och försöker hitta någon som har samma kort, göra handlingen, kasta kort. Det gäller att bli av med sin hand. För den som vill ha högt i tak.
“Jag är eurogamer. Vad ska jag ha?”
A Feast For Odin (1-4 spelare, 100-120 min)
Den som ens vet vad begreppet eurogamer innebär har hittat helt rätt här. Uwe Rosenberg har kominerat de bästa mekanikerna från Agricola och Patchwork i en enda, massivt tung låda fullpackad med brickor och träpjäser. Det här är ett worker placement med över sextio olika möjliga handlingar och ett väldigt klurigt sätt att placera ut alla sina resurser på byggnader och öar, där det främst gäller att täcka över förtryckta minuspoäng. Dessutom vackert formgivet.
Castles of Mad King Ludwig (1-4 spelare, 90 min)
Brickläggarspel där det gäller att pussla ihop rum av olika poängvärden i sitt galna slott. Det finns olika våningar och tematik på brickorna, och en kan bli snuvad på sitt förstahandsval om någon hinner före. Smart, lättillgängligt och snyggt illustrerat.
Orléans (2-4 spelare, 90 min)
Fick kritikerpriset förra året i Essen. Ett medeltida resurssamlings- och ränkspel för eurogamern. I vanlig, trevlig ordning ska länen byggas upp, hus resas, boskap vallas - men här finns också förräderi och diplomatiaspekter som ger spelet en extra egg.