The Light Years av R.W.W. Greene

Publicerad: Onsdag, 26 februari 2020, Skribent: Glenn

För cirka 1000 år sedan utvandrade mänskligheten till ett antal främmande planeter, flyende från en nära förestående gigantisk soleruption. Många kom undan, många dog. Skeppen och den allmänna teknologin har inte utvecklats sedan dess, snarare tvärt om. Mycket resurser gick åt i konflikter på och omkring de nya planeterna. Konflikter och krig ger, som alltid, upphov till flyktingströmmar och flyktingar hamnar som alltid längst ner i hierarkin. När det finns gott om nästan gratis arbetskraft behöver man inte så mycket teknologi.

De kvarvarande rymdskeppen som överlevde exodus och konflikter används som handelsskepp och drivs vanligen av familjeägda aktiebolag. De kan komma upp i nära ljushastigheten, men inte mer. De relativistiska effekterna blir påtagliga. Om någon i besättningen vill gifta sig, blir det ofta tal om ett långsiktigt avtalat bröllop. Adem är på planeten Gaul för att skaffa sig en hustru. Han avtalar med ett ungt havande flyktingpar om att gifta sig med deras dotter när hon blir gammal nog, mot att han bekostar att föräldrarna och dottern får bo i ett bättre område medan hon växer upp. Under tiden far han iväg ut bland stjärnorna och åldras väldigt lite under tiden Hisako föds och växer upp till en giftasvuxen kvinna.

Boken beskriver på ett väldigt trovärdigt sätt hur vi tar med oss våra tendenser till att göra åtskillnad på folk och folk ut bland stjärnorna. Vart vi än kommer skapar vi underklass och överklass. Bara för att man är på en främmande planet är det inte så lätt att ta sig upp från botten på samhället. De som försöker ändra på samhällsskicket trycks ner och fängslas. Ett av få sätt att komma upp sig är här genom arrangerade äktenskap.

Det är inte ofta man ser den här typen av socialt medveten SF. I synnerhet inte romaner som inte aktivt tar ställning och propagerar för att ett visst system är bättre än något annat. Jag gillar också väldigt mycket personbeskrivningarna – Hisako känner man igen som typ, men Adem är lite ovanligare. Han är tafatt och bortkommen när det gäller kärlek och relationer, vilket man kan tänka sig när man är uppväxt på ett rymdskepp med stora begränsningar vad gäller möjligheter till kärleksliv. Han är dock självsäker och kapabel på de flesta andra områden. Vanligen beskrivs karaktärer som antingen självsäkra eller tafatta i allmänhet.

Det här är Rob Greenes debutroman, vilken startade sitt liv som en novell. Han har arbetat i många år som lärare, vilket förklarar hur han kan skriva så bra porträtt av Hisako och hennes klasskompisar under hennes uppväxt. Första utkastet till romanen skrev han på en Olympia skrivmaskin, vilken han tackar för att den höll hela vägen. Den här boken var en mycket trevlig läsning, och jag hoppas verkligen att vi får se fler verk från honom.


Kommentarer

Prenumerera på våra nyhetsbrev