Fantastic Beasts ... the screenplay

Publicerad: Onsdag, 30 november 2016, Skribent: Liisa Lintunen

I Fantastic Beasts återvänder vi till den magiska världen från Harry Potter-böckerna, dock flera decennier tidigare än den ursprungliga seriens tidslinje. Vi får följa Newt Scamander, författaren till boken som både namngivit och legat till grund för manuskriptet och filmen (samma bok som senare kom att användas i undervisningen på Hogwarts). Liksom Harry Potter and The Cursed Child är Fantastic Beasts and Where To Find Them ett manuskript och består till större delen av repliker, samt en del scen- och karaktärsbeskrivningar.

Välkommen till 1920-talets USA, New York, en värld där häxor och trollkarlar lever i det fördolda och att avslöja magivärlden för den icke-magiska befolkningen, så kallade “No-Majs” (mugglare på amerikansk engelska), är förbjudet och straffbart. Till denna scen anländer Newt Scamander, trollkarl och magiska varelser-zoolog, med en sliten läderväska som enda sällskap, en mycket speciell väska.

Newt brinner för magiska varelser världen över och har spenderat stora delar av sitt liv med att studera och försöka förstå sig på dem, för att kunna vidarebefordra kunskapen till den magiska allmänheten som för tillfället mest anser dem vara ohyra, eller i värsta fall farliga nog att behöva utrotas. Det sistnämnda har även gjort att Newts väska numera är ett veritabelt zoo med fantastiska varelser som han räddat undan förföljelse. På väg att uträtta ett ärende lyckas dessvärre en av sagda varelser lirka sig ur väskan och försvinna ut i New York. När Newt i sin iver att fånga rymlingen igen blandar in mugglaren Jacob Kowalski, har han inte bara brutit mot lagen utan även fångat Tina Goldsteins intresse, en något illa sedd agent vid den amerikanska myndigheten för magi, M.A.C.U.S.A. Samtidigt drar en mörk och destruktiv kraft genom New Yorks gator och skapar kaos och tidningsrubriker även i mugglarvärlden. Har något mer rymt från Newts väska?

Efter att både ha läst manuskriptet och sett filmen upplever jag att de kompletterar varandra. Ja, manuskriptet är precis det vad det låter som, ett manus, och det följer filmen till punkt och pricka. Men att sedan se något du har läst följas så exakt och komma till visuellt liv var en väldigt intressant upplevelse som jag fann mycket tilltalande.

Rowling har på nytt skapat en samling med väl balanserade karaktärer, dialogen flyter lätt och naturligt och jag sitter allt som oftast och småfnissar åt något scenario i manuskriptet. Det är väldigt trevlig läsning och intressant att se filmens händelser beskrivna med Rowlings ord, något som för mig gav ytterligare dimensioner till en välskapad värld. Att läsa manuset ger en också möjlighet att stanna upp och fundera över historien på ett annat sätt än när en ser filmen, kanske kolla upp någon varelse lite extra på Pottermore. Som Potter-fan gläds jag något enormt åt att få fler pusselbitar till en värld som jag och många andra älskat under en väldigt lång tid. Vetskapen om att mer kommer gör inte saken sämre och att huvudperson dessutom är en Hufflepuff är en trevlig detalj, då just det huset kanske annars inte gör så mycket väsen av sig. Sist men inte minst så är det en redigt tjusig bok, både omslagsmässigt och invärtes, där trevligt layoutad text samsas med vackert stiliserade bilder i 1920-talsstil. Rekommenderas både för den inbitne Potter-fantasten och nyfikna läsare som vill ha mer av Rowlings fantastiska trollkarlsvärld.


Kommentarer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev