Shadow Magic
Havemercy var författarduon Jaida Jones och Danielle Bennetts debutroman och de följer nu upp den med Shadow Magic, en fristående fortsättning som utspelas i samma värld bland magisk-mekaniska drakar (vackert illustrerade på omslaget av Havemercy med en fantasieggande kugghjulsdrake).
Titeln kommer från just en drake, som är ett mäktigt vapen i det långa kriget mellan kejsardömet Ke-Han och Volstov. "Hon" står under befäl av den stolte och oborstade drakryttaren Rook, som i bokens början får veta att han kommer att tvingas lära sig att föra sig som folk efter en skandal för mycket. Den som ska lära honom det är en förskrämd student som heter Thom och som omedelbart blir osams med sina nya elever.
Genom en lång rad ofta underhållande händelser och avslöjanden, kommer de en explosiv hemlighet om kriget på spåret. Från ett annat håll har magikern Royston, förvisad från huvudstaden på grund av ett indiskret förhållande med grannlandets kronprins, och den unge informatorn Hal snubblat över samma hemlighet. Så finner sig dessa fyra mycket olika personer med ett gemensamt mål och intresse - att bevara sitt rike och rädda sina egna skinn. Omkring dem finns staden, som utmålas på ett detaljrikt sätt och där läsaren steg för steg förs in i Volstovs rike, tills stadsmiljön och alla personer träder fram ur boken som fascinerande, levande personer.
Om Havemercy främst handlade om kriget och hur dess skugga föll över alla, från den lägsta stadsbon till elittrupperna, är Shadow Magic berättelsen om vad man gör efter att alla slag är vunna. Händelserna i Shadow Magic utspelas till största delen i Ke-Han, ett kejsardöme mycket influerat av det klassiska Japan. Läsare av Raymond E. Feist och Janny Wursts trilogi Imperiets dotter kommer ana bekanta drag i miljön, som dock till större del uppehåller sig vid det extremt traditionsfyllda kejsarhovet och kulturkrocken som inträffar med volstovianerna, vars kultur snarast påminner om den klassiska romartiden i övergång mellan senat och kejsardöme.
Förutom diverse statliga tjänstemän ingår i diplomattruppen också magikern Caius Greylace och krigshjälten Alcibiades, vilka är två av bokens fyra huvudpersoner. Caius, som är känd till lika delar för sina kvickheter som sin förmåga att driva andra till vansinne med sin telepati, ser fram emot att besöka det exotiska landet medan den surmulne Alcibiades helst av allt skulle åkt i pension och åkt hem till sin gård så fort kriget tog slut.
Den gamle kejsaren av Ke-Han begår redan i bokens inledningskapitel självmord. Efterträder honom gör Iseul, den äldste av hans två söner och trots sina unga år redan är en framgångsrik krigsherre. Som läsare börjar man dock snabbt ana att något inte står helt rätt till med den nye kejsaren. När han kort in i boken försöker göra sig av med den yngre prinsen, Mamoru på ytterst tveksamma grunder blir det uppenbart vem som kommer utvecklas till bokens huvudantagonist.
Här delar sig Shadow Magic. Vi får i de följande kapitlena följa dels Mamoru och hans livvakts resa genom ett Ke-Han han har bott i hela livet, men aldrig upplevt på nära håll och samtidigt de allt farligare intrigerna vid hovet som Caius och Alcibiades snärjs in i. För att undkomma kejsarens vansinne utan att länderna störtas in i ett nytt, förödande krig, måste gamla fiender begrava stridsyxan och lära sig förstå varandra - ett inte helt oproblematiskt företag, när man i generationer lärt sig att hata varandra.
De båda trådarna vävs ihop igen i en actionfylld final, där saker och ting sker nästan lite för kvickt för att man ska hänga med. Men tills man hunnit dit har man både fått skratta gott åt Alcibiades svårighet med allt från mat till garderobsval och känt medlidande med prins Mamorus växande insikt om just hur illa hans enda kvarvarande familjemedlem vill honom.
Författarduon Jones och Bennett hör till en ny generation av unga, kvinnliga fantasyförfattare. De är goda vänner och rör sig i mycket i samma kretsar som många av senare års debutanter, bl.a. Holly Black och Cassandra Clare. Liksom dessa författare blandar de humor, mörker och magi på ett smidigt och nöjsamt vis. Även om det förekommer både död och olycka i Volstov/Ke-hans värld, får man en känsla av att författarna har skrivit stora stycken med ett brett leende på läpparna. Därför blir böckerna ofta både snabblästa och minnesvärda, utan att för den delen kännas simpelt skrivna.
Jones och Bennett har skapat en fascinerande värld och de har en sällsynt förmåga att lyfta fram även bifigurer och med små medel ge dem en gripande personlighet. Eftersom Shadow Magics huvudpersoner överlag är nya bekantskaper, kan man välja att stiga in här, men för att fullt uppskatta världen rekommenderar jag starkt att man börjar med Havemercy.
Ett smakprov på boken och en de nya huvudpersonerna finns att läsa på förlagets hemsida.
Jaida Jones blogg: Anonymous Bosch
Danielle Bennetts blogg: Le Deluge