Mickey7 av Edward Ashton
I Mickey7 har den mänskliga civilisationen expanderat till andra världar, och från dessa världar tar vi oss vidare till ytterligare planeter. En viktig del av en expedition för att bosätta sig på en ny planet är en Expendable, en person som kan återskapas om han skulle stryka med. Gissa vem som får alla farliga jobb? När planeten Midgaard är tillräckligt etablerad för att bekosta en ny expedition får alla kolonisatörer ansöka om att delta. Den förbrukningsbara medlemmen i besättningen blir Mickey Barnes. Han står i skuld till folk man inte skall hamna i onåd hos och ser expeditionen som en sista utväg. Men den enda plats som står till förfogande för Mickey är som förbrukningsbar. Övriga expeditionsmedlemmar utgörs av de bästa planeten kan uppbringa i respektive yrken.
Att vara förbrukningsbar innebär att hela du blir skannad, från minsta cell upp till själva din jaguppfattning. När du dör skapas en ny version av dig. Som man kan ana har det hänt sex gånger när boken börjar. Planeten som ska koloniseras kallas Nifelheim, för trots studier gjorda på avstånd hade man inte riktigt uppfattat att hela planeten var en isvärld. Syrehalten och den allmänna luftsammansättningen är inte riktigt så bra att man kan andas den. Antagligen krävs flera år av terraformerande innan någon kan leva utan livsuppehållande utrustning på världen.
Mickey7 skickas ut för att undersöka djupa sprickor i isen nära basstationen. Basen har två flygare som transporterar Mickey och spanar efter de stora vita larver som är den enda lokala fauna man hittat. Men innan några larver visat sig ger isen vika under fötterna på Mickey. Han faller långt ner i en hålighet i berget, ett hålrum som inte borde finnas enligt de skanningar man gjort. Mickey blir rejält mörbultad av fallet. Han överlever, men det är för svårt att få upp honom igen. Flygarna bedömer att han är ”förbrukad” och flyger tillbaka till basen. Mickey vilar lite och beslutar sig sedan för att i brist på bättre alternativ undersöka tunnlarna som inte borde finnas. På basen beslutar sig expeditionsledningen för att, då det knappast finns någon möjlighet att Mickey7 överlevt detta, ta fram Mickey8 ur proteintanken. Problemet är bara att Mickey7 inte bara överlevt, han återvänder till basen. Och det är problematiskt. Det finns starka kulturella och i vissa cirklar religiösa tabun kring de förbrukningsbara. Regeln är att bara får finnas en instans av en person åt gången.
Edward Ashton har lyckats skriva en debutroman som känns väldigt mogen. Han lyckas förena ett fint världsbygge med en spännande handling och ett persongalleri med djup och trovärdighet. De olika karaktärernas relationer skapar flera extra twistar i handlingen som roar mycket.
Boken är så välskriven att den nu skall bli film med Robert Pattinson som Mickey7 (och 8). Inte nog med detta, inom kort kommer uppföljaren Antimatter Blues.
Glenn Petersen