Time's Eye

Sir Arthur C Clarke, som han ju numera kan titulera sig, skriver oavbrutet, trots hög ålder och skröplig hälsa. Och om man inte orkar riktigt hela vägen, kan man ju alltid fråga Stephen Baxter, en av de främsta brittiska science fiction-författarna det senaste decenniet, om han inte vill hjälpa till. Resultatet är Time's Eye, som är första delen av två i serien A Time Odyssey.
Serien anknyter, som namnet låter antyda, till 2001 A Space Odyssey och de därpå följande böckerna. Enligt Clarke varken följer eller föregår Time's Eye de tidigare Odyssey-böckerna, utan "utgår snarare från liknande premisser men drar iväg åt ett annat håll".
I klartext innebär det att flera klassiska Clarke-teman snabbt känns igen: Kontakt med utomjordisk civilisation, men så överlägsna oss att vi inte kan förstå dem. Mänskligheten står inför vad som förefaller vara gudar, utan att de har något med gudomlighet att göra. Vi är blott små, obetydliga medvetanden i universum, men med förmåga att uppgå i något annat, till transcendens.

Time´s Eye är spännande, tänkvärt och typiskt "sf-spekulativ" så att man tvingas tänka i annorlunda banor för ett tag. Trots det är romanen lättläst och näst intill omöjlig att lägga ifrån sig när man väl börjat läsa. Det kanske låter som en kliché, men icke desto mindre sant. Jag misstänker att Clarke har stått för mycket av idéinnehållet, medan Stephen Baxter har sett till att slipa intrig och språk. Vad vi har fått är hur som helst en helgjuten sf-roman.

När romanen börjar har De förstfödda, varelser nästan jämgamla med universum självt, hållit jorden under uppsikt under lång tid. Människorna vet inte att de står under övervakning. Och när De förstfödda slutligen ger sig till känna hinner inte jordborna reagera. Plötsligt skärs hela planeten upp i bitar och allt liv i en given tidslinje upphör att existera. Istället förvandlas världen till ett lapptäcke av historiska epoker, från förhistorisk tid fram till år 2037.
Runt planeten dyker svävande silverklot upp, omöjliga att påverka med jordisk teknologi. Är det kloten som har skapat tidsstörningarna? Eller är de bara kameraögon styrda av främlingarna?
Kanske finns svaret i Babylon. Därifrån har tre kosmonauter från den internationella rymdstationen och tre moderna FN-soldater snappat upp radiosignaler. FN-soldaterna allierar sig med brittiska 1800-talstrupper och styrkor från Alexander den stores tid. Kosmonauterna slår sig ihop med Djingis Khans ryttare. Båda grupperna närmar sig Babylon fast beslutna att ta kontroll över den mystiska sändaren.

En cd-rom som medföljer boken innehåller en essä om Clarkes visioner, en intervju med Baxter och Clarke och två romaner av Baxter: Manifold: Time och Evolution.