Cold Days
Först var han den ende trollkarlen i Gula Sidorna. Sedan blev han en av vita rådets Väktare, Chicagos beskyddare. Sen dog han.
Nu är Harry Dresden tillbaka. Han bär en ny titel – Vinterns riddare, officiellt råskinn och lönnmördare åt Mab, Vindens och nattens drottning – men är lika cynisk, rappkäftad och eldfängd som vanligt. Eller, inte riktigt som vanligt. En av de stora nackdelarna med att tillhöra Vinterns hov är att ens mörkaste, våldsammaste sidor hotar att ta över. Det enda som står mellan Harry och en framtid som monstruös mördare och våldtäktsman i de onda féernas koppel är hans inbitna envishet och en tendens att ge fingret åt närmsta auktoritet. Frågan är naturligtvis om det räcker i längden.
Mabs första order (efter att ha ordnat ett födelsekalas med en liten duell på liv eller död, sådär för att säga hej) är att ta kål på en odödlig, vilket inte ger Harry tid att meditera över sina nya aggressionsproblem. Dessutom får han nys om att någon planerar att spränga Demonreach, en ö så full av mörk magi att dess förstörelse kommer sudda bort Chicago från kartan.
Korta deadlines, höga insatser och en allt intensivare jakt på okända fiender är de utmäkta huvudingredienserna i ”Cold Days”. Tempot är fartfyllt från första sidan och spänningen stannar på topp hela vägen i mål. Det är en bok att norpa åt sig och frenetiskt läsa i en sittning, medan man biter på naglarna och undrar vem som ska stryka med. (Mini-spoiler: Det kommer inte att bli er första gissning!).
Jag har en stark svaghet för författare som klarar av att hålla trådar levande över flera böcker. Butcher är skicklig på att dra fram en liten detalj ur backfickan, något man suttit och klurat över så länge att man börjar tro att äsch, det var nog inte så viktigt ändå… Ungefär då brukar gamla (o)vänner till Harry vandra in på sidorna igen. För den som vill fräscha upp minnet inför ”Cold Days” rekommenderas en omläsning av Summer Knight, fjärde delen i Dresden Files. Den utspelas tio år tidigare än ”Cold Days” och är vårt och Harrys första ordentliga möte med Mab och Titania, och Sommarens och Vinterns riddare. Där mötte vi också Lloyd Slate, en man som definitivt gav sig hän åt Vinterns mörkaste influenser, vars öde kastar en skugga över Harrys alla gärningar i denna bok.
”Cold Days” är en kul bok, med snärtiga repliker, häftig actions och tillräckligt mycket svart humor för att man inte ska gå tröttna på de många slagsmålscenerna.
Det jag däremot tröttnade på väldigt fort var Butchers tendens att koppla ihop vinterns mörker – kylan, hungern och rovdjursinstinker - med en instinktiv lust att våldta. Att féernas hov älskar att blanda sex, våld och maktspel är ingen nyhet för läsare av Dresden Files, men det blir lite väl mycket fokus på detta nu. Nåja, det är ett irritationsmoment, men andra aspekter av berättelsen är mer medryckande och välskrivna än på länge. Lite mental censur så kan man ha riktigt kul med boken ändå.
Här kan du se en video där Butcher pratar om Dresden-böckerna.
Hela fyra kapitel finns att läsa på Butchers hemsida. Här är det första.