Stjärnstenen
Föreställer jag mig, alltså. Jag kan förstås ha fel, och får jag tillfälle ska jag fråga Jo Salmson om den saken. Jag har nämligen läst hennes fem böcker om Tam (från 6 år och uppåt), och det slog mig hur genomtänkt och skickligt hon skildrar drakar och drakriddare och staden med alla sina ringmurar trots det korta formatet. Så kan bara någon skriva som läst mycket fantasy och dessutom är är en väldigt skicklig författare.
Och nu Stjärnstenen, första delen i en ny fantasyserie som utspelas i Tams värld, och fördjupar berättelsen om drakarna och drakriddarna från Demar. Det är inget krav att ha läst de tidigare Tam-böckerna, för Stjärnstenen är ett nytt äventyr som inte kräver några förkunskaper. Däremot ska påpekas att det saknas illustrationer i romanen och att omfånget är strax över 300 sidor, så låt oss säga att boken rekommenderas till från nio år och uppåt. Och väldigt fullvuxna läsare som undertecknad som älskar levande fantasyvärldar och spännande äventyr.
Handlingen? Det är skolavslutning, och Nea är den enda eleven som inte ska
göra sitt prov i skolbyggnaden. I stället ska hon fortsätta en längre bort,
till Stjärnsalen. Där, på ett stenaltare, står Stjärnstenen i sin hållare
av smidesjärn.
Det är inte ofta mäster Fenel, Hammars ende stjärntolkare, prövar om
någon duger till att bli hans lärling - och än så länge har han aldrig
godkänt någon. En pirrande oroskänsla växer i Neas mage. Vad ska hon ta sig
till om hon inte blir godkänd? Om hon inte har gåvan?
Hur ska det gå? Följ Neas vidare äventyr i Stjärnstenen! Läsvan nio-tioåring läser själv, yngre läsare ser till att vuxen högläser och vi andra läser för att det är så roligt att läsa bra fantasy.