Klockan och spegeln

Ursprunget till Klockan och spegeln tillkom under en kreativ övning på en skrivarkurs. I en kort text föddes idéen om en dimensionsresenär som var fast i en märklig stad, en stad som var byggd på ett brant berg och därmed nästan ointagligt.

Då en annan kursdeltagare tyckte ”den där historien vill jag läsa fortsättningen på” började jag lite smått fundera på om det inte skulle kunna bli en längre berättelse. Jag sög ett tag på den litterära karamellen och kom fram till att historien skulle kunna bli en ungdomsbok av den typen jag själv växte upp med. En bok som hade kunnat passa bland de böcker jag tog med mig hem från bokbussen eller som pappa läste högt för mig och min bror när vi var små: Skattkammarön, Bilbo eller Häxan och Lejonet.

Och så började jag skriva boken om Marcus som lånar en klocka från sina föräldrar, en klocka som visar var portaler mellan olika världar öppnar sig. Han använder den för att bege sig till bergsstaden Gytet Malor, eftersom han vill se den enda spegeln som finns i den världen. När Marcus blir av med klockan kan han inte återvända hem, och snart får han också reda på att en främmande här tågar mot staden.

Under tiden som historien och världen den utspelar sig i växte fram började jag också fundera kring det i fantasylitteraturen nästan oundvikliga krig som så många böcker kretsar kring. Hur mycket huvudpersonerna i de flesta böcker offrar sig så ska till sist svärden dras och arméerna ska drabba samman. Jag kände att det här var en fråga jag ville utforska och samtidigt kommentera. Är kriget nödvändigt, och hur mycket kan vi behöva offra för fredens skull?

För om det är någonting som är så givande med fantasy så är det ju genrens inneboende möjlighet att kommentera och reflektera över mänskliga frågor. Och det var vad jag ville göra – fast fortfarande genom en äventyrlig och förhoppningsvis spännande ungdomsbok.

Så välkomna till Gytet Malor och Marcus äventyr när han försöker hitta ett sätt att ta sig hem från en främmande värld!