Feelgood i rymden

Becky Chambers mysiga och spännande rymdserie Wayfarers har fått en fjärde del, och som ofta är fokuset på nya karaktärer men med samma vibbar och lagom anknytning till de tidigare delarna. Planeten Gora, en intergalaktisk transit-plats utan egen atmosfär eller vatten, isoleras på grund av tekniska problem och i väntan möts tre främlingar. Pei, en fraktare med splittrade lojaliteter, Roveg som är en konstnär i exil och Speaker, som för första gången måste vara långt ifrån sin tvilling. Nu sitter de alla i Five-Hop One-Stops väntrum utan något annat att göra än lära känna varandra och stationsansvarige Ouloo.

Alla är av olika folk och arter, med olika behov: materiella, där den enes luft är den andres död, men också sociala och kulturella. Speakers folk anses inte vara tillräckligt självmedveten för att vara en ”sentient being” och gamla krig och konflikter följer figurerna hela vägen till denna vänstation. Men det som gör Chambers böcker så härliga att läsa, är att hon fyller händelserna med små ögonblick, små möten där artig vaksamhet sakta förbyts i vänskap och kontakt. Via måltider och samtal, snarare än hisnande äventyr med hot för liv och lem som i många episka rymdfilmer.

Wayfarer-serien är som att få följa med in i sin favorit-science fiction serie och se alla de där ögonblicken som klipptes bort, för att de inte hade tillräckligt mycket adrenalin, eller för att de inte gick att komprimera till två minuter av snygg klippning. Men just för att strukturen är bekant, men mötena och ögonblicken är ovanliga i genren, så blir det lätt att älska karaktärerna och drömma sig in i böckerna – det är rymden, det är utomjordingar, men det är så lätt att se hur de skulle kunna bli ens vänner. 

/Gabi