Wholesome

Vissa skulle påstå att det finns jättemånga nackdelar med att engelskan har fått så stort inflytande i sverige. Det förstör svenskan med engelska slangord, man tappar kunskapen om sitt eget språk, det svenska  kulturarvet och så vidare. Jag vet att det finns poänger i sådana argument, men det mest påfrestande enligt mig är när det finns ett helt perfekt uttryck på engelska och att de svenska orden inte alls är lika bra. “Cringe” är ett sådant ord till exempel. Om man googlar “cringe svenska” får man upp översättningarna pinsamt, krypa ihop, och svansa. Att {krypa ihop} har inte alls samma känsla eller förmedlar det där förfärliga när något är så smärtsamt pinsamt att man bara vill försvinna därifrån på samma sätt som {cringe} gör. 
Ett annat ord är ordet wholesome.  Googligen på “wholesome svenska” ger resultaten “hälsosam, sund” och “nyttig”. Det är ju inte fel. Wholesome är väldigt nyttigt och sunt, men det har inte heller rätt känsla. När något är wholesome är det bara varmt, rätt, gulligt och ljuvligt och lämnar en med en varm fluffig känsla, som att världen är en lite bättre plats än innan man fick se det där som var wholesome. Det är ett svårt ord att förklara. Men nu har vi försökt förklara det och om du fortfarande inte förstår vad det är för slags ord och vad ordet ska förmedla kan du kolla in de här böckerna. För de här böckerna är wholesome. 

Heartstopper - Heartstopper, som är den första delen i Alice Osemans serie, handlar om Charlie som är en övertänkande öppet gay elev på en pojkskola och om Nick, en glad, varmhjärtad rugbyspelare. Charlies år har inte varit toppen, men han blir iallafall inte mobbad längre. Nick har hört lite om Charlie men har aldrig pratat med honom. 
Men när de blir vänner förstår Charlie att han håller på att bli kär i Nick, trots att han tror att han egentligen inte har någon chans. Eller har han kanske det? Hjärtvärmande, gullig och en favorit bland personalen. 

House in the Cerulean sea av TJ Klune

Linus Baker är en ensam, fyrkantig handläggare på departementet för magiska ungdomar. Han blir under mystiska omständigheter tilldelad ett uppdrag där han ska utreda sex  ungdomar som departementet har kategoriserat som farliga. Men när han tar sig dit förvånas han av det han möter; istället för att komma ett slafsigt och ohygieniskt ställe befinner sig barnen i ett varmt, kärleksfullt och omhändertagande hem. Medan han lär känna barnen öppnar Linus långsamt upp sig och måste omvärdera sin plats i världen. Rolig och detaljrik om att hitta sin familj där man minst anar det och med fantastisk dialog.

Kings of the Wyld av Nicholas Eames
En gång i tiden var Clay Cooper och hans band Saga de bästa och mest berömda legosoldaterna i hela Heartwyld; det skrevs sånger om deras stordåd, fansen svimmade när de fick syn på medlemmarna och alla visste vilka de var. Men det var då. Nu är de gamla, de har ont i sina kroppar och de har bildat familjer på sina respektive håll. Men när Gabriel dyker upp vid Clays dörr efter att Gabriels dotter har fastnat i en belägring måste bandet samlas igen för ett sista äventyr. Actionspäckat, roligt och sarkastiskt med den ljuvliga tropen motvilliga-vänner-som-inte-vill-erkänna-att-de-faktiskt-tycker-om-varandra.

Howls moving castle av Diana Gwynne Jones 
Sophie har den stora oturen att vara den äldsta av tre döttrar, ämnad att misslyckas om hon någonsin skulle försöka ta sig utanför hemmets dörrar för att hitta sitt öde. Men när hon ovetandes lyckas dra på sig en häxas vrede och blir förvandlad till en gammal tant måste hon ge sig ut för att hitta den enda som kan hjälpa henne - trollkarlen Howl och hans slott. För att bryta förbannelsen måste Sophie handskas med den hjärlösa Howl, ingå i en pakt med en elddemon och möta häxan. Och under tiden förstå att både Howl och Sophie själv är mer kapabla än hon någonsin hade tänkt sig. En vacker, rolig bok med fantastiskt språk och mycket värme. 

Good omens 
Sålänge den tedrickande ängeln Aziraphale och den adrenalisökande demonen Crowley har vandrat på jorden har det alltid funnits profetior om att världen ska gå under, och profetionerna har alltid haft fel. Men den här gången verkar profetian faktiskt stämma, och eftersom  både Aziraphale och Crowley har blivit lite förtjusta i mänskligheten är de inte jättenöjda över tanken på att den ska gå under. Motvilligt behöver de slå sina krafter ihop för att stoppa den kommande apokalypsen. Det hela blir heller inte lättare av att någon dessutom verkar ha slarvat bort antikrist… Actionfyllt, roligt, varmt och precis så flamsigt älskvärt som man kan förvänta sig av två författare som Neil Gaiman och Terry Pratchett.