Sarkastiska hjältar
Jag brottades en del med hur jag skulle skriva det här introt och en kollega sa att “det är bara att släppa fram den riktiga Annie så är du hemma.” Det vågade jag tyvärr inte göra. Det krävs trots allt en riktigt orimligt vass penna för att få ironi eller sarkasm att fungera i text.
Därför är det så himla fantastiskt när vissa författare lyckas med det, och det vet jag att jag inte är ensam om att tycka här på bokhandeln. Vi älskar när det är snyggt skrivna sarkastiska karaktärer eller bara en spydig berättarröst som lägger käcka kommentarer. Sand dan Glokta i Abercrombies serie First Law är allas favoritkaraktär med hans ironiska one-liners och alla medarbetare som har sett, eller läst, Uramichi-oniisan har skrattat åt den livströtta barnprogramledaren som möter barnens livsglädje med existentiell nihilism. Oavsett om det handlar om ironi eller sarksam är känslan detsamma; här är någon som förstår situationens absurditet och är tillräckligt rapp för att kunna kommentera det. Med det sagt - här är några av våra favoriter när det kommer till riktigt sarkastiska och vassa böcker.
Illuminae - det går inte att komma bort från att formatet på Illuminae kan verka främmande och märkligt, men när man väl kommer in i det är det svårt att missa den syrliga och rappa dynamiken mellan de två huvudkaraktärerna Kady och Ezra. Den kan framstå som lite tonårsspydig och dryg ibland, vilket bryts av på ett snyggt sätt med den massmördande AIn Aiden och dess oförståelse för ironi. Kady och Ezra har precis gjort slut men behöver ändå vara i samma klass som varandra, dock inte särskilt länge eftersom deras avlägsna planet plötsligt blir attackerad och de behöver evakuera planeten på rymdskepp. Ezra hamnar på skeppet Alexander och Kady på skeppet Hypatia, och nu behöver de inte ha något mer att göra med varandra. Tror de. Men när det visar sig att fiendens rymdskepp som är dom hack i häl inte är det enda hotet, utan de även behöver möta en zombie-skapande pandemi och risken att skeppets AI kanske egentligen har onda uppsåt förstår de att en återförening är nödvändig.
“I am frequently underestimated. I think it's because I'm short.” - Illuminae
Redshirts - I sann meta-anda behöver John Scalzis Redshirts listas som, förutom de olika ironiska kommentarerna från diverse syrliga karaktärer, dessutom är klockren satir på vissa troper inom Stark Trek och andra sci-fi klassiker. För oavsett på vilket uppdrag Kapten Kirk och Spock beamas iväg till kommer de tillbaka. Vilket är mer som går att säga om stackarna i röda tröjor, och det här är deras berättelse. Andrew Dahl är en av soldaterna som har blivit tilldelas en plats på Universal Union Capitals flaggskepp Intrepid. Det är en prestigefylld plats som mer eller mindre innebär att lyckan är gjord, och Andrew är överlycklig över att vara en del av rymdskeppets Xenobiologilabb. Men Andrew märker också en del märkliga saker, som att 1) varje uppdrag innebär dödliga möten med utomjordingar, 2) det finns TRE rymdskeppsmedlemmar på höga positioner som alltid överlever och 3) minst en av de inom de lägre rankerna dör. Andrew är inte den enda som har lagt märke till det här märkliga lilla mönstret, vilket har lett till det spenderas mycket tid åt att försöka undvika uppdrag som utspelar sig utanför rymdskeppets hull. Men när han råkar snubbla över information om vad the Intrepid egentligen är får han och hans kollegor en farlig chans att rädda sina liv.
“Ensign Davis thought, ‘screw this, I want to live’, and swerved to avoid the land worms. But then he tripped and one of the land worms ate his face and he died anyway.” - Redshirts
Hitchhiker’s guide to the galaxy. - Jag funderade länge på om jag ens behövde presentera den här boken eller argumentera varför den skulle förtjäna en plats på den här listan. Jag landade i att det inte behövs. Ni vet förmodligen redan.
"There is an art, it says, or rather, a knack to flying. The knack lies in learning how to throw yourself at the ground and miss." - Hitchhiker’s guide to the Galaxy
Dresden Files - Ska man snacka ironiska protagonister platsar definitivt Harry Dresden, Chicagos enda privatdetektiv som inriktar sig på övernaturliga fall och som försöker glömma alla sina problem med höga halter sarkasm, på listan. Det finns egentligen bara en aktiv trollkarl i Chicago och det är Harry Dresden. Trots det är det knapert med jobb, så han slänger sig över de få uppdragen han kommer över, om det så är bångstyriga vampyrer, undflyende hamnskiftare eller bitiga varulvar. Den maffiga serien på (än så länge) 17 böckerna kan upplevas som övermäktig och segstartad men utvecklar sig snabbt till en maffig och magisk värld med snidiga kommentarer, en gnutta romans, massvis med blod, och majestätisk karaktärsutveckling.
“Keep it up, wise guy. I'm always going to be taller than you once you're lying unconscious on the ground.” - Small Favour
Good Omens - Det hade varit en skymf att inte ha tagit med varken Terry Pratchett eller Neil Gaiman. Så för att effektivisera listan litegrann och för att lyfta deras gemensamma verk (som dessutom är ett humoristiskt mästerverk) så kommer såklart Good Omens vara med här. För om inte demonen Crowley är ett sylvasst geni så vet jag inte vad. Världen har alltid spåtts gå under, och profetiorna har alltid visat sig vara osanna. Men när Agnes Nutters profetia om världens undergång dyker upp, och hennes profetior visar sig alltid stämma, behöver demonen Crowley och den bokälskande ängeln Aziraphale lägga på ett kol - de är nämligen lite förtjusta i mänskligheten och tillvaron på jorden. Men det ska vara lite svårare att avstyra den här katastrofen än vad de hade väntat sig, något som inte underlättas av att någon verkar ha slarvat bort Antikrist.
“DON'T THINK OF IT AS DYING, said Death. JUST THINK OF IT AS LEAVING EARLY TO AVOID THE RUSH.” - Good omens