Metro 2035

Metro 2035 av Dimitri Gluchovskij

Rysk ultradepp.
Någon tryckte på knappen, de andra kontrade och världen stod i brand. Folket som råkade befinna sig i Moskvas atombombssäkra tunnelbanesystem överlevde och under de följande 20 åren utvecklades en förseglad värld i miniatyr - små stadsstater med allt från nazister till nostalgiska sovjetkommunister, alla i kamp för att överleva misär och mutationer.

Metro 2033 kom ut i Ryssland 2005 (Walking Dead i USA 2003) och blev startskottet för dystopivågen som alltjämt svallar, närd av det hårdnande världsläget. PC Jersilds strålande postapokalyps Efter floden från 1982 återutgavs men är tyvärr slut igen.

Från Metro 2033:s lyckade blandning av skräck och filosofi, via Metro 2034:s "dagen-efter-ångest", förtvivlan och sökande efter hopp, är 2035 Gluchovskijs mest politiska verk - en cynisk reflektion av Ryssland, och världen, idag. Pest eller kolera? Så länge vi kan välja är vi fria, eller? Tegelstenen Metro 2035 har onekligen en lång och i alla avseenden mörk startsträcka, men perspektivskiftet sedan är svindlande och lär kräva en fortsättning. I väntan rekommenderar jag hans bok Futu.re med tillhörande hemsida.

Futu.re av Dimitri Gluchovskij

En dyster utopi med hisnande perspektiv.
Det är som om Dostojevski, William Gibson och Chuck Palahniuk har haft en författartrekant medan de såg på De tolv apornas armé och Bladerunner. Det är våldsamt, tungt och moralfilosofiskt, och väldigt väldigt spännande.

I Futu.re drar Gluchovskij överbefolkningsproblematiken till sin yttersta spets. Döden är genetiskt bortmanipulerad och exempelvis är Europa en enda flera kilometer hög stad med 120 miljarder invånare. All fortplantning är strikt reglerad och överträdelser bestraffas hårt, av en specialpolisstyrka med Apollonmasker. Vi får följa en sådan polis, varför han blev den han är och hur han sedan börjar att reflektera över tillvaron och rätten till liv och död... Till boken hör en multimediasida på nätet: futu.re, med texter, musik och bilder. Mycket stämningsfull!