The Passage

”Jag tycker du ska ta dig tid och läsa den här boken?, sade Robert till mig en förmiddag i våras. Han hade just haft besök av en representant från Orion Books, som pratat mycket och länge om en i hennes tycke fantastisk ny roman.Det kanske är något för Månadens science fiction. Jag funderar på att beställa in rätt många. Det är vampyrer i den.”

”Vampyrer”? sade jag misstänksamt. ”Science fiction”?

”Ja”, sade Robert och lade med en duns en åttahundrasidig bok på mitt skrivbord. ”Fast i framtiden. När civilisationen som vi känner den har gått under.”

”Aha”, sade jag och kände mig genast bättre till mods. Uncorrected Bound Manuscript Proof stod det på omslaget. Not for sale. Det betydde att förlaget trodde så mycket på boken att de lagt ned pengar på att trycka upp läsexemplar att dela ut till utvalda bokhandlare. The Passage by Justin Cronin. Something is Coming.

”Aldrig hört talas om honom”, sade jag och lyckades med viss möda trycka ned boken i portföljen. ”Jag hör av mig när jag läst hundra sidor.”

De första sidorna i The Passage börjar som en tät thriller. En ung mamma mördar en man och tvingas överge sin lilla dotter.
Nytt kapitel: Bolivias djungler. En vetenskaplig expediton som slutar med att så gott som alla deltagare dör.
Nytt kapitel och ny scenväxling: En dödsdömd fånge i en cell i ett fängelse i Texas får en dag besök av en FBI-agent som har ett förslag. Han slipper ut ur fängelset om han går med på att ställa upp som frivillig i ett medicinskt experiment. Han har ju inget att förlora på det, inget alls?
Nytt kapitel: Ett högteknologiskt och extremt övervakat underjordiskt laboratorium. Frustrerade vetenskapsmän och militärer. De har svårt att sova. Drömmer märkliga saker.
Nytt kapitel och två tidigare romanpersoner dyker upp på nytt: FBI-agenten, som får order om att plocka upp en ny försöksperson. Men den här gången är det inte en dödsdömd fånge. Utan en liten flicka vars mamma spårlöst försvunnit.

Redan här var jag fast. Cronin flätar elegant in intrigtrådarna i varandra, så att det blir svårt att lägga ifrån sig boken ”bara ett kapitel till, och ett till” Dessutom får FBI-agenten, den dödsdömde fången, mamman, den mördade mannen, den lilla flickan - alla - sin egen historia berättad och tankar om tillvaron skildrade så att säga mellan raderna utan att det på något sätt bromsar thrillerinslaget. Som läsare förstår jag varför de handlar som de gör, och berättelsen blir ännu mer spännande. Det är så en mästare som Stephen King jobbar, och det är med honom som Justin Cronin bör jämföras.

Så jag fortsatte läsa, utan att en tanke på att jag för länge sedan bläddrat förbi sidan hundra. Och mycket riktigt, The Passage landar ganska omgående i ren science fiction. Utan att avslöja för mycket, så slipper ett virus ut ur laboratoriet. Konsekvenserna blir förödande för hela mänskligheten. Särskilt då de som drabbas får smak för blod.

Så jag gjorde tummen upp till Robert, som lade en stor order på The Passage. När jag nu letar efter länkar och info om Justin Cronin, ser jag att förlaget har lyckats få ut budskapet. Justin Cronin sitter i soffan i ABC News, man kan ladda ner apps till sin iPhone med allt det senaste om romanen, Ridley Scott har köpt filmrättigheterna, Cronin är ute på en stor signeringsturné och så vidare. Precis som med Stephen King romaner kommer The Passage att ligga i drivor på flygplatsbutiker, synas i de stora bokhandelskedjornas skyltfönster och översättas till tjugosju språk (minst).

Justin Cronin är värd det. Han har skrivit sommarens självklara bokval i hängmattan. En mörk, dystopisk roman med djup och insikt i människors psyken som dessutom är vansinnigt spännande i åttahundra sidor.

PS. En liten detalj. Boken slutar när det är som allra mest spännande. Det kommer två romaner till.