Under the Dome

Tänk dig att du står vid en bokhylla vid bokstaven K och finner samtliga Stephen Kings över fyrtio romaner i prydlig ordning där. Uppgift: Hitta två böcker som tematiskt och berättarmässigt påminner om den nya, nästan 900 sidor tjocka romanen Under the Dome. Lisey’s Story och Duma Key – hans närmast föregående romaner – går bort. Det här är en annan sorts berättelse. Två titlar från Kings tidiga verklista passar däremot mycket bättre. The Stand (Pestens tid) från 1978 med sin känsla av att hela världen går under, och Salem’s Lot (Staden som försvann) från 1975 med sitt ’Vår lilla stad är i dödlig fara-tema’.

Under the Dome återanvänder nämligen två tidiga romaner som King påbörjade men aldrig avslutade. Den första, som också hette Under the Dome, påbörjades i slutet av sjuttiotalet, och var mest ett utkast till en roman som han inte kom långt med. I slutet av åttiotalet skrev han nästan 500 sidor på en annan bok med titeln The Cannibals, men slutförde inte heller den berättelsen.

Men nu är det klart. Två påbörjade romaner blev en. Och det blev bra! Riktigt, riktigt bra. Grundidén är enkel. En alldeles vanlig dag sänks ett osynligt kraftfält likt en väldig ostkupa ned över Chester's Mill i Maine i norra USA och isolerar staden från resten av världen. Kraftfältet är ogenomträngligt och trotsar alla naturlagar och inget kan tränga igenom det (inte ens en kryssningsrobot förmår göra mer än en smutsfläck på kupolen).

Men vad händer i en liten stad om ingen ta sig ut och ingen kan besöka den? Den som tänker på Flugornas herre är inte helt fel ute. Det finns mestadels goda människor i staden, och några som mest är onda. Big Jim Rennie är inte särskilt god. Han säljer begagnade bilar (”Jim Rennie’s Used Cars – A$k u$ 4 Credit!) och tillverkar narkotika i form av metedrin vid sidan om och säljer med god förtjänst vidare till syndikat i New York och andra storstäder. Han är gudfruktig, citerar gärna bibeln ur minnet och tvekar inte att falla på knä och be till Gud om barmhärtighet.

I Big Jims ögon är det en Guds nåd för Chester’s Mill att han finns till hands när staden isoleras. Det behövs ju stark man för att upprätthålla hålla lag och ordning när kaos hotar. Big Jim är smart, tålmodig och beredd att göra precis vad som helst (och gör det också) för stadens (och sitt eget) bästa.

Dale Barbara symboliserar allt det som Big Jim avskyr. Han bryr sig inte om Gud, och inte om Big Jim heller. Barbara – eller Barbie som Big Jim kallar honom - har nyligen flyttat till Chester’s Mill och fått jobb som kock på stadens lilla restaurang. Därmed är han en perfekt syndabock för allt som går fel. Och fel går det…

King skapar inte svart-vita figurer. Big Jim är en färgstark figur med djup och integritet. Man förstår varför han tänker och handlar som han gör, och han är bokens egentliga huvudperson – helt enkelt en formidabel skurkpersonlighet. Det vimlar av andra människor i staden, som alla får sin historia, bakgrund och sammanhang. Kupolen som sänkts över staden lockar fram var och ens bästa och kanske framför allt sämsta sidor.

Det är mycket skickligt gjort, och lika skickligt är intrigen konstruerad. Den slitna klichéen ”omöjlig att lägga ifrån sig” får nytt liv. Det är länge sedan jag natt efter natt kastat en blick på klockan bara för att upptäcka att den är halvtre och snart ska jag ju gå upp och jobba, tusan också. (Bara ett par sidor till…).

Och kupolen? Var är då det? Nej, ingen spoilervarning behövs. Läs boken i stället.!

Officiell hemsida: http://www.stephenking.com/index.html