The Ascendant Stars

The Ascendant Stars är den tredje och avslutande delen i Michael Cobleys rymdopera Humanity’s Fire, och det är många vittspridda trådar som ska knytas ihop till en pampig avslutning. I centrum för konflikten finner vi människorna på planeten Darien, en koloni som grundades för 150 år sedan när jorden hotades av en utomjordisk fiende som fick namnet Svärmen. Man skickade iväg tre skepp på varsin slumpmässigt genererad färd rakt ut i rymden i hopp om att mänskligheten på så vis skulle överleva.

Människorna på Darien härstammar från skottar, nordbor och ryssar. De har bildat ett harmoniskt samhälle tillsammans med Dariens ursprungsbefolkning, Uvovofolket, som man fann isolerade på Dariens måne Segrana. Men när man upptäcker en mystisk artefakt inbäddad i planeten börjar saker och ting hända. Darien kontaktas av ett rymdskepp från jorden; mänskligheten visar sig ha överlevt och utvecklats till ett högteknologiskt samhälle i nära symbios med AI-kompanjoner, som många numera har installerade i sitt medvetande, samt med den sendrukiska hegemonin, som i sista sekunden räddade människorna som blev kvar på jorden från säker utplåning strax efter att fröskeppen hade skickats iväg.

Men den mystiska artefakten drar till sig fler intresserade än sendrukierna. Religiösa kulter, mänskliga utbrytarunioner, galaktiska allianser och gamla övervintrade stridsmaskiner med organisk intelligens; alla vill ha en bit av kakan, framförallt eftersom Darien ligger i ett politiskt känsligt område. Dariens invånare ger dock inte upp så länge det finns en strimma hopp och kämpar mot klockan för att försöka finna allierade som kan hjälpa när fiendernas flottor börjar lägga sig i omloppsbana runt planeten.

Det är mycket som står på spel, för Darien såväl som för resten av universum. Oddsen ser dystra ut och det blir allt svårare att skilja vän från fiende när sanningen bakom Svärmens invasion och fröskeppens öde rullas upp. Då är det tur att vi människor bär på en inre glöd - Humanity's Fire -, som driver oss att kämpa även när det ser som mörkast ut.

Michael Cobley har lyckats skapa en storskalig rymdopera, som har ett högst mänskligt perspektiv genom alla spännande karaktärer ur vilkas perspektiv konflikten skildras. Cobley har en fäbless för charmig dialog och karaktärer som kan dra galghumoristiska skämt när de stirrar döden i vitögat. Det är pampigt, spretigt och oerhört spännande ända fram till målsnöret!

Michael Cobleys hemsida finner ni här: http://www.michaelcobley.com/

Om Michael Cobley vet vi att han föddes i Leicester, men har bott i Skottland sedan han var sju år. Så här karakteriseras han: Although the Scottish cultural heritage informs much of his own outlook (egalitarian, argumentative yet amiable, and able to appreciate rain), he thinks of himself as a citizen of the world.

Shadowkings Trilogy (fantasy):
Shadowking (2001)
Shadowgod (2003)
Shadowmasque (2005)

Humanity’s Fire Trilogy:
Seeds of Earth (2009)
The Orphaned Worlds (2010)
The Ascendant Star (2011)

Iron Mosaic: A Collection of Short Stories (2004)