Monster Manual 2025
Monsterboken till Dungeons & Dragons har varit en hörnsten i spelet, ända sedan häftet Monsters & Treasure till första utgåvan 1974. Spelet har erbjudit härligt egensinniga varelser som ugglebjörnen, betraktaren och gelékuben. Tillsammans med Player’s Handbook och Dungeon Master’s Guide utgör Monster Manual “kärnböckerna”, alltså själva spelet. Här tittar vi på vad som skiljer den pinfärska utgåvan av Monster Manual från den förra från 2014.
Monster Manual 2025 är en mer lättillgänglig, finbalanserad och varierad utgåva än någonsin tidigare och knyter mycket fint ihop med sina systervolymer Player’s Handbook och Dungeon Master’s Guide både i utseende, tilltal, tematik och tillsnyggning. Den förtjänar sin plats väl som tredje pusselbit till det kompletta spelet Dungeons & Dragons! Vi har gjort en jämförelse med den nya och gamla utgåvan, för dig som undrar vad du egentligen får för pengarna.
Där har alltid funnits ett visst inflytande från Tolkien, till exempel så att det i början förekom hobbitar och balroger mellan pärmarna. Den typen av kreativa lån har minskat över tid så att även många traditionella fantasyelement blivit mycket distinkta just för D&D. Den röda draken är ju ikonisk för spelet! I nya Monster Manual får många varelser en stämningsfull visuell omdesign som i de fina illustrationerna hjälper till att framhäva deras karaktärer och levnadsmiljöer, vilket också ger mer inspiration till de lite kortare och mer allmängiltiga bakgrundsbeskrivningarna (det är inte alla läsare som gillat material från specifika spelvärldar).
Wizards of the Coast har tagit till sig av kritiken mot förra monsterboken om att uppskattningen av svårighetsgrad att möta dem, Challenge Rating, inte riktigt fungerat. Svårighetsvärdet verkar ha varit kalkylerat från att monstret tenderade att spelas på ett särskilt vis som kanske inte alltid var optimalt och dessutom gjorde motståndarna förutsägbara. Nu har svårigheten justerats - alla motståndare ska i grund bättre kunna bära upp sitt CR och har i många fall också fått fler, starkare och mer intressanta attacker som dels är tematiska, dels kan utmana på olika avstånd, dels uppmuntrar till att söka andra skydd eller metoder att besegra fienden än bara öka sin Armor Class, dels kontrar en del gamla trötta spelarmetoder att plocka ned dem med, dels tillåter spelledaren att variera hur hårt de går in (“spindelkentauren” drider har nu även giftspott istället för bara en båge). Andra attacker och förmågor som ytterst sällan används har förenklats eller plockats bort. En vuxen svart drake har till exempel inte längre åtskilda klo- och bitattacker utan en sammanfattande “härjningsattack” med 10 fots räckvidd och gör 4 poäng mer skada.
Reviderade legendariska krafter och förmågor återvänder också vilket hjälper till att bemöta den andra stora kritiken mot den äldre utgåvan, nämligen att det inte fanns tillräckligt mycket kraftfullt högnivåmotstånd. En trevlig detalj är att många väsen och figurer syns på flera olika erfarenhetsnivåer så att somliga sällan sedda, supertuffa “endgame”-monster nu även förekommer som varianter i start- och mellannivåregistret. Förra utgåvan innehåll 300 motståndare, här ges ytterligare 200, varav fler än 85 helt nyskrivna!
Spelledarpersoner som kultister och stadsvakter har också fått kompisar så att det kan finnas lärlingar och mästare av samma typexempel. De är helt losskopplade från folkslag som är mer av en krydda än regelbaserade idag, så att det egentligen inte är någon skillnad på exempelvis en dvärgtjuv och andra tjuvar. Många väsen som tidigare presenterats enkönat, som haggan, har nu både manliga och kvinnliga varianter. Alla odjur och vidunder får korta miljöbeskrivningar och en del även personliga citat som hjälper till att sätta stämning. Ett antal har dessutom små slumptabeller om beteende, ursprung eller typvariationer som hjälper till att göra mötet med dem unikt. En ny idé är monsterfamiljer med gruppmekaniker för vissa typer av motståndare, till exempel vampyrer, så att de dels ska kunna bli mer anpassliga till spelargruppens utveckling och dels kunna bli farligare i mängd. Förr kunde gruppen behöva vänta till runt erfarenhetsnivå 13 på att klara av att möta en vampyr - nu finns den spännande möjligheten redan tidigare, och vampyren kan fortsätta att vara en utmaning även längre fram.
Layouten har skärpts till ordentligt. Rutan med siffror och värden för ett monster är tydligare. Den har fått små finjusteringar som att det ges ett färdigt “standardinitiativ” för att kunna snabba på strider och att rustningsklass och kroppspoäng alla står bredvid varandra, högst upp i egenskapsrutan. I uppslaget om varelsen ges exempel på utrustning och skatter den kan ha, samt typiska habitat där den lever. Monstertyperna har justerats en del, så att goblins nu räknas som Fey och gnolls som Fiends för att återge varifrån de egentligen kommer (de sorterades förr som generella humanoider). Det här påverkar en del förmågor och besvärjelser som omfattar monstertyper, till exempel paladinens Divine Sense. Namnen har ändrats lite här och där för att förtydliga vad monstren faktiskt gör, så det blir lättare framförallt för nya spelare att begripa vad tusan detta är för något och hur ska det användas. Som exempel heter Yuan-ti Pureblood nu Yuan-ti Infiltrator. Författarna har också försökt vara lyhörda för att inte trampa någon på tårna med oavsiktliga kulturella referenser.
Hela härligheten är alfabetiskt ordnad för att undvika förvirring om var en viss typ av monster står uppskriven någonstans. Bilagorna i slutet ger mycket användbara listor där monstren sorteras om efter olika habitat, grupper (som änglar, drakar osv), typer och Challenge Ratings så att det ska bli ännu lättare att hitta just den motståndare som behövs för just den konfrontation spelledaren vill köra. Monsterboken är fullt bakåtkompatibel men ger även konverteringsregler för att modernisera lite äldre material.
De största skillnaderna mellan den gamla Monster Manual och den nya utgåvan:
- Bättre balans och svårighetsgrad (CR-justeringar)
- Nya monster och fler varianter
- Monsterfamiljer och gruppmekanik
- Förbättrade legendariska krafter
- Tydligare och mer inspirerande presentation
- Förändrade och mer flexibla NPC:er
- Omklassificering av vissa monster
- Förenklad och effektiviserad monsterstatistik
- Namnändringar för tydligare förståelse
- Förbättrad layout och navigering
Sammanfattningsvis har den nya Monster Manual förbättrats både mekaniskt och estetiskt för att göra monsterstrider mer dynamiska, spelet mer balanserat och boken mer lättanvänd!