Boktips!
I en by på den avlägsna ön Neverness lever befolkningen som de alltid har gjort de följer sina traditioner, berättar sagor, lever utefter årstiderna, och få lämnar någonsin platsen. Folk är en samling noveller som kretsar kring byborna på ön. Vi får höra om byns årliga, märkliga traditioner kring att bränna törnbuskar. Om Gad, som när hon får ett syskon börjar misstänka att hennes styvmor som älskar kyla och dimma inte är riktigt mänsklig. Om Verlyn, som föddes med en vingeistället för en arm och hamnar i konflikt med sin fru om han borde dölja sina fjädrar eller inte. Personer som är i fokus i ett kapitel återkommer ofta i bakgrunden i andra.
Boken utspelar sig under en hel generation, och likt en väv framträder efter hand en bild av familjerna i Neverness. Gilbert har tydligt hämtat inspiration från folksagornas värld, och berättelserna är mörka, drömlika och fulla med vackra naturbeskrivningar. De två bästa novellerna är Long Have I Lain Beside the Water och Sticks are for Fire. Den förstnämnda inleds som en klassisk spökhistoria och handlar om Galushen, en olycklig jägare som gifte sig med systern till kvinnan han älskade, efter att hon drunknat. När deras dotter ska tillbringa flera dagar i skogen som en ritual för att hitta material till att bygga en fiol dras saker som legat begravda i många år upp till ytan igen. I Sticks are for Fire försöker två barn få sin mor att berätta om en häxbränning de hört skedde när hon själv var liten. Det visar sig att barn kan vara grymma och blodtörstiga, och att häxor kanske inte alltid är illvilliga. Folk blandar lyckat det fantastiska och sagolika med det vardagliga skvallret och relationerna i en liten by. Och precis som i bröderna Grimms berättelser ska man inte vänta sig särskilt många lyckliga slut.