Spela med barn

En vanlig fråga i butik är om vi har några spel för en X-åring, där “X” kan vara allt från 2 till 14 år. Givetvis har vi det!

Det första jag och flera av mina kollegor replikerar är att det inte är så viktigt vilka åldersrekommendationer utgivaren tryckt på kartongen. De årgångarna är ett skott i mörkret - självklart kan inte en medelålders förläggare i Tyskland veta vad just ditt barn klarar eller inte. En hållpunkt som däremot säger lite om innehållet är om spelet rekommenderas för omkring 6 år och nedåt. Då har det ett medvetet enkelt utförande. En annan hållpunkt är om spelet rekommenderas från 12 år. Då är det ett spel för “vuxna”. Konsekvenstänkandet anses nämligen vara så fullt utvecklat i den åldern som det kan bli innan mitten av 20, alltså medvetandet om att ifall jag utför handling A får det följden B. Den som undrar om ett spel är för svårt eller inte för någon som ska få det, kan därför förhålla sig lite löst till 6 och 12 år som riktmärken. 

Spel jag själv haft roligt med från kanske 3-4 årsåldern är Unicorn Glitterluck och storasyskonet Unicorn Glitterluck - A Party For Rosalie. Det första är ett enkelt “roll & move”. Kasta tärningen, hoppa med din glada enhörning på kulörta moln, samla fina kristaller. Det andra är en lite mer utvecklad variant där alla spelare tillhör samma lag och ska hinna samla in presenter och födelsedagsgäster till ponnyn Rosalie medan klockan tickar (innan ponnyn hinner fram till festplatsen). Här är lite mer strategi inblandat i var spelarna går och i vilken ordning. Djur på djur är också ett bra spel för de yngsta, där tricket är att stapla träklossar i djurformer på varandra utan att välta hela bygget. Animal Upon Animal är samma spel i större låda, och Animal Upon Animal - Crest Climbers också samma, fast med andra djur.

Längden på partiet kan vara en annan faktor att hålla ögonen på. Utgivarna är ofta ganska optimistiska här. Spellängden på kartongen visar oftast på hur lång tid det tar när alla inblandade redan kan reglerna och är vana vid systemet. Det är heller inte alltid hänsyn tas till tiden att lägga fram bräde och ställa upp pjäser och marker. Men ett riktmärke kan vara att spel kortare än 2 timmar sällan är särskilt djupa, och alltså passar bättre för deltagare som inte orkar koncentrera sig så länge, som barn.

Rhino Hero är en snabbspelad titel för lite äldre barn, från någonstans runt 5-6 kanske, som även är roligt för vuxna. Det går ut på att strategiskt spela ut kort som viks till väggar och sedan staplas på ett husbygge. Korten har några olika symboler på sig som klurar till det - ibland behöver noshörningspjäsen flyttas utan att bygget rasar, ibland tillåter symbolerna att en spelar ut fler kort på en gång, och så vidare. En blandning av kort- och smidighetsspel, med andra ord. Rhino Hero - Super Battle är samma idé uppblåst till flera samtidiga husbyggen och pjäser. Dungeon Rush är också en snabb upplevelse på temat gå med fantasyhjältar i grottgångar - kortdrivet, och med mått av smidighet inblandat. Du väljer en hjälte med olika förmågor, och besegrar monster och samlar in prylar som bygger upp dig inför mötet med slutbossen. Flera kort placeras på bordet, och sedan ett-två-tre! Sätter alla spelare samtidigt händerna på de kort de vill ha (och kan besegra). Skoj, snabbtänkt kaos för lite äldre barn.

Den bästa hållpunkten för hur väl ett spel passar mottagaren är faktiskt temat. Om personen som ska få det är intresserad av vad spelet handlar om, gör det inte så himla mycket hur komplicerat det är. Du som förälder kan gräva ned dig på näranog universitetskursnivå i kemisk matlagning, antikviteter eller olika fordonsvarianter från andra världskriget - om du bara har intresset. Det gäller dina barn också. Att gå på tematik blir därför det vanligaste tipset när någon frågar vad för slags brädspel den ska köpa för att “få bort sitt barn från skärmen”. Den som redan sitter i timmar framför Overwatch, Fortnite eller vad det nu kan vara kommer troligen lockas mer av ett brädspel som också bygger på ett datorspel, än en på pappret mer uppbygglig titel om att samla landskapsbrickor eller optimera aktier i ett handelssystem.

Prinsessor, katter och dinosaurier brukar tilltala yngre barn. Sleepy Princess - Pile Up är ett staplingsspel på temat prinsessan på ärten. Cat & Co: Meow Meow är ett kapplöpningsspel med katter, och On the Hunt for Dinos ett annat med jätteödlor. För lite äldre barn kan King of Tokyo passa bättre - ett tärningsdrivet spel med viss taktik, där olika jättemonster av typen Godzilla går i närkamp med varandra. Beroende på var de står (i eller utanför staden) kan de göra olika saker, och antingen bygga upp styrka eller tävla med varandra. När det kommer till datorspelsinspirerade titlar ligger de flesta på 12+. Brädspelen Doom, Dark Souls, X-Com och Sid Meier’s Civilization: A New Dawn är några bra sådana - men riktar sig alltså till tonåringar och uppåt.

Tänk gärna också på att utslagningsmekaniker inte alls är roliga för yngre barn, kanske inte för äldre heller. Det beror på barnet. Titlar med hög grad av interaktion - där en pratar och skojar med varandra - drar ofta med barnet bättre än sådana med tävlingsmekaniker. Därför kan det vara värt att titta lite på några samarbetsspel, där ni jobbar tillsammans mot spelets inbyggda motstånd för att uppnå ett gemensamt mål. Sitter ni mänskliga spelare i samma lag är det ännu mindre viktigt hur svårt spelet är, eftersom ni löser regelfrågor ihop. Tänk bara på att hålla igen drivkraften att agera baksäteschaufför, så alla får vara med.

Sagospelet Äventyr  är till exempel en fin inkörsport till bordsrollspel av typen Drakar och Demoner, eller Dungeons & Dragons. Det är ett ganska traditionellt tärningsdrivet rollspel där spelarna har varsin hjälte med olika egenskaper och med en spelledare som kör resten av världen, men med många bra tips om hur att aktivera deltagarna på andra och mer barnvänliga vis - som att rita kartor ihop, faktiskt hoppa upp och smyga runt en vuxen som spelar vargen som hjältarna ska ta sig förbi, med mera. Jag har spelat det från sena 5-årsåldern i förenklad version.

En sista faktor att tänka på, är om barnet är tänkt att sysselsätta sig på egen hand - eller om du ska vara med själv. Ska du vara med kan det vara bra att välja något du också tycker är trevligt, eller åtminstone en titel du står ut med. Och kan tänka dig att köra om och om igen, för särskilt yngre barn älskar repetition. Är du själv uttråkad vid spelbordet blir det inte kul för någon annan heller. Särskilt för yngre barn, blir det ofta belöning nog bara det att en vuxen är med och “leker” med dem.

Dixit kan gå hem med sitt sagotema, fast det egentligen inte är ett barnspel. Gillar du samarbetsspelet Pandemic? Kör det då med lite äldre barn. Talisman fungerar också utmärkt med äldre barn som antingen kan läsa engelska själva, eller om du sitter med och översätter åt dem. Förenkla reglerna om det behövs och anpassa efter vilka som ska vara med. Så länge ni alla har kul kommer ingen slå er på fingrarna om ni inte följer vad som står på kartongen!

Ta en titt på vår Kampanjsida med spel från Haba för fler tips

Daniel