Stiftelsen blir tv-serie!

”Romanen, som bär tydliga spår av påverkan från Toynbee och andra historiefilosofer, är magnifik i uppläggningen, med sin beskrivning av hur psykohistorikern Hari Seldon i en fjärran framtid förutser Vintergatsimperiets undergång till följd av inre slitningar och korruption, och bildar en stiftelse av vetenskapsmän för att rädda mänsklighetens kunnande undan det barbari som han förutser måste följa Imperiets fall. Hur denna stiftelse sedan med hjälp av olika metoder överlever Imperets fall och gradvis skaffar sig kontroll över de omgivande planetsystemen, är inte bara en spännande utan också högeligen intelligent studie i machiavelllism på kosmisk nivå.”

Så skrev Sam J Lundwall 1974 i förordet till den första svenska utgåvan av Stiftelsen. Då hade Isaac Asimovs boktrilogi redan mer än tjugo år på nacken. Den första volymen skrevs i form av noveller på 1940-talet och samlades till en roman som kom ut i USA 1951.  Inga andra böcker från den tiden säljer lika bra hos oss. Det finns förstås en orsak till det, förmodligen samma orsak som gör att Apple har bestämt sig för att nu göra en tv-serie av historien om Hari Seldon och psykohistorikerna.  

Ingen annan sf-författare har heller skänkt lika många idéer och troper till sf-genren som Isaac Asimov. Utan den planettäckande staden Trantor hade knappast Linda och Valentins Galaxity sett dagens ljus. Liftarens Guide till Galaxen är en blinkning till Stiftelsens Encyclopedia Galactica. Det berättartekniska tricket att ge information till läsaren genom att inleda kapitel med ett lämpligt utdrag ur encyklopedin är en teknik flera sf-författare har utvecklat vidare. Trilogin är fortfarande i allra högsta grad njutbar läsning – smart, komplex, spännande och med en härlig retrokänsla född ur att den skapades före datoriseringens tidevarv.

Stiftelsetrilogin finns i en fin samlinglingsvolym på svenska och förstås på engelska, där Asimov återvände till resterna efter det galaktiska imperiet i Foundation’s Edge från 1982. Han hann skriva ytterligare tre Stiftelseromaner innan han gick bort 1992.