Yōkai:  Andar, oknytt och monster från Japan

Det finns folkloristiska väsen och monster i varje kultur, men vissa är mer framträdande än andra. Den japanska andevärlden är synnerligen rik och fantasifull, med influenser från den inhemska shamanistiska shinto-religionen, buddhismen (och därigenom många väsen från Kina), lokala myter som med tiden och populärkulturen blivit berömda i hela världen och även moderna vandringssägner – ja, yōkai, de japanska andeväsena, är verkligen inte fast i det förflutna utan utvecklas än i dag.

Många av de här orden översätts på engelska till ”demons” eller ”devils”, vilket stämmer lika lite som att kalla vildvittror eller bergatrollet för djävlar och demoner. Yōkai kan vara onda, likgiltiga eller bara busiga . Ibland kan de, liksom skogsrået och féerna, belöna den som bemöter dem på rätt sätt! De förkroppsligar ofta aspekter av naturen och får namn efter de egenskaper och områden de representerar. För att möta dem i traditionella avbildningar, har vi t.ex. Something Wicked from Japan: Ghosts, Demons & Yokai, en konstbok med yōkai-träsnitt. 

Att gudar andarna har egna hotell, restauranger och span är en helt naturlig tanke för många i Japan. I Studio Ghiblis Spirited Away snubblar Chihiro in i andevärlden till häxan Yubabas badhus. Hon måste rädda sina föräldrar, efter att de begått det store misstaget att äta av de övernaturligas mat, och börjar genom att ta jobb på badhuset.

En annan flicka som måste försöka få jobb på ett andarnas hotell är Aoi, i Kakuriyo: Bed & Breakfast for Spirits. Hon ärver både synskhet och en stor skuld till andarna från sin farfar, och när en människoätande oni kräver in sin fordran, tvingas hon antingen gifta sig med honom, eller jobba av skulden. Men först måste hon få jobbet utan att själv hamna på tallriken!

Yachiho behöver också jobba med andarna i mangan Ghostly Things men i hennes fall är det ett arv som ställer till det. För huset hon ärver – medan pappa jobbar utomlands, typiskt nog – visar sig fullständigt krylla av övernaturliga väsen! Monster i form av halmdockor med bäbisansikte, trädandarna kodama, en drake och massa annat bor redan här och nu… ja, nu är det väl hon som ska se till att bevara husfriden?

Djurandar och andra skepnadsbytare är en så stor grupp att de har ett eget namn på japanska: Bakemono eller obake, namn som vi känner igen i exempelvis serien Bakemonogatari (en monogatari är en specifik typ av sägen), som handlar om en kille som springer på en massa tjejer som har olika övernaturliga problem – vissa efter att ha mött just en obake eller två! En av de mäktigaste av alla andar är rävanden, särskilt de som har levt så länge att de fått nio svansar. Ofta ansedda som risguden Inaris budbärare, dyker dessa andar upp i mängder av skepnader – från den förseglade Kyubi Kurama i ninja-mangan Naruto, till den lojala livvakten i Inu x Boku och den sura men ack så snygga väktar-räven i Kamisama Kiss, som följer med på köpet när huvudpersonen råkar bli en lokal gudinna. 

De tidigare nämnda oni, med horn, huggtänder och ofta en spikklubba i högsta hugg, dyker också ofta upp. De traditionella oni känns lättast igen på sina kläder av tigerskinn, och är i sagan stora och fula. Men i mangan kan de vara allt från snygga som den utomjordiska oni-prinsessan Lum  eller som riktigt groteska monster, som i Demon Slayer Kimetsu no Yaiba – ja, på japanska kallas monstrena för just oni.

Det var en liten titt på några av de spännande varelserna ur japansk folktro. Och vill man ha en manga som verkligen myllrar av yōkai, så rekommenderas klassikern GeGeGe no Kitaro av Shigeru Mizuki, som på 60-talet gjorde de nästan bortglömda yōkai populära igen. Ett urval av de bästa berättelserna har släppts på engelska  och vi importerar även hans fantastiska konstbok ” Yokai - illustrationer av Shigeru Mizuki” direkt från Japan.