För de som känner att
Battle Angel Alita gav mersmak och blev besvikna när den gick mot sitt slut kommer botemedlet. Last Order fortsätter direkt efter händelserna i sista volymen av Battle Angel Alita, som om de sista tio-tjugo sidorna där aldrig hände. För att förstå händelserna och vad det är som sker i Last Order så bör man ha läst Yukito Kishiro tidigare äventyr om Alita, annars så blir det svårt att få någon ordentlig rätsida på vad som händer och varför den framtid författaren målar upp ser ut som den gör. Med det sagt: Alita vaknar upp till en värld som fortfarande försöker rätta sig efter och förstå de händelser som avslutade den tidigare historien. Utan att avslöja för mycket så kommer vår huvudperson att få en tydligare inblick i sitt tidigare liv och vara tvungen att inte bara ifrågasätta sig själv, utan hela sin tidigare livsåskådning.
Det har gått några år sedan förra äventyret, och Yukito Kishiro verkar ha gått och uppdaterat sin tecknarstudio. Det är ibland så vältecknat att jag glömmer att läsa pratbubblorna. Tyvärr så verkar inte karaktärsdesignen på vara något som utvecklats i samma takt; det är både mer överdrivna och fåniga karikatyrer till utseenden och personlighetsdrag som gäller, särskilt när det kommer till de olika slagskämparna som Alita och hennes kollegor konfronteras med på löpande band, och strider är det gott om. Problemet är att det finns få actionscener med något egentligt egenvärde här, de existerar för sitt eget (och, antar jag, tecknarens) höga nöje och kommer i vägen för berättelsen istället för att fylla ut den, vilket resulterar i att storyn tenderar att glömmas bort mellan varven. Något jag främst upptäckte när jag insåg att alla små bihandlingar fick mig mer engagerad än vad som hände med Alita. Samtidigt så
är det oerhört vältecknat, med en dynamik och rörelse i bildrutorna som är härlig att se på, och det väger upp en del.
Den bitvis filosofiska tonen från föregångaren har överlevt, men skruvas ännu ett varv i onödan, jämförbart med hur de snurrade till det i de två
Matrix-uppföljarna. Även humorn är bitvis mer påtaglig. Dels i de överdrivna personporträtten, dels i de allt mer eskalerande och oproportionella slagsmålen. Huruvida det är något positivt är ju upp till betraktaren, men jag gillar inte den här linjen. Vill jag ha humorfylld action som svämmar över alla breddar så läser jag hellre
One Piece, där jag vet från början vad som väntar och där tecknaren inte försöker rättfärdiga våldet med tungsint dravel mellan varven.
Omdöme:
Snyggt och vältecknat och har en stabil grund att stå på. Synd bara att Yukito Kishiro verkar negligera de delar av Battle Angel Alita jag gillar och koncentrera sig på det jag bläddrar förbi. Det är inte dåligt, men tar för lång tid på sig att berätta en ganska enkel historia tack vare alla oväsentliga actionscener som används för att fylla ut sidorna och inte mycket mer.
