av Sora Omote
Metamo Kiss är en lättsmält och väldigt gullig kärlekshistoria på tre volymer. Grundupplägget känns igen – pojke möter flicka, som tycker om annan pojke, som inte bryr sig om henne och dessutom är första pojkens bror. Naturligtvis blir den första pojken, vars namn är Kohanamaru, ganska snabbt intresserad av flickan. Hon heter Nanao Higashiyama och är en väldigt temperamentsfull ung dam.
Vi inför nu komplikationerna! De i Metamo Kiss är så fullständigt vansinniga att jag nästan undrade om det var
Rumiko Takahashi eller liknande som hade kommit på berättelsen.
Kohanamarus familj har nämligen den märkliga förmågan att byta kropp med deras själsfrände. Redan vid det första mötet lyckas givetvis Kohanamaru och Nanao stöta ihop, med ett olyckligt kroppsbyte som följd.
Dubbelt olyckligt, då Kohanamaru som växt upp hos släktingar på landet, inte kände till förmågan (eller förbannelsen?), än mindre hur de båda ska lyckas byta tillbaks. Och Nanao, ja, hon var just på väg ut till sin första träff med den stora kärleken, Konatsu. Hur ska hon göra nu när en klumpig kille är fast i hennes kropp…?
Ungefär där insåg jag, trots de väldigt standardmässiga ingredienserna, att Metamo Kiss faktiskt är en riktigt rolig och förvånansvärt fräsch liten komedi.
Romansen är väldigt japansk, med en massa oroande om första (och andra och tredje…) kyssen, men humorinslagen blir bara starkare och oj vad författaren får till det ibland! En manga som ger upphov till spontana skratt känns aldrig fel.
Teckningarna är dessutom väldigt mysiga, jag älskar den gulliga karaktärsdesignen och de hysteriska ansiktsuttrycken som personerna (särskilt Higashiyama) ofta får.
Det mest negativa för mig var att Kohanamaru har en massa olika smeknamn (Nanao får också ett par) och att det, tillsammans med kroppsbytena, blir svårt att hålla koll på vem det pratas om. Man kommer dock hyfsat snabbt in i det hela och efter den lite röriga början är de många namnen inte något som stör en längre.
Tycker man om serier som
Ranma, men med en sötare ton, kommer man falla snabbt för Metamo Kiss.
Tokyopops utgåva är dessutom helt okej, med bra tryck och en flytande översättning, vilket tyvärr inte alltid är självklart från det förlaget.
Sora Omote är ett nytt namn på marknaden, men med ett debutverk som detta tror jag hon är värd att hålla ögonen på i framtiden.
