av J.Torres / Eric Kim
Joel trivs inte i Sydkorea. Nej, det är värre än så. Joel avskyr Sydkorea. Han tål inte maten, förstår inte språket och känner sig allt oftare som ett stort skämt. Det är för mycket folk, för mycket luftföroreningar och jobbet som engelsklärare på språkcentret håller på att driva honom till vansinne av ren tristess. Trots uppmuntran från arbetskamraterna, vill Joel inget hellre än att anställningen ska nå sitt slut, så han får återvända till Kanada. Helst av allt skulle han vilja vara hemma redan till jul, men han behöver trots allt lönen för att betala tillbaka sina studieskulder.
Så plötsligt en dag står hon där: Hana Song, den nya sekreteraren, och Joels liv kastas om totalt. Han ser henne överallt, hör hennes namn vart han än vänder sig. Drömmarna kretsar enbart kring Hana (även då han inte sover), och i hennes närhet tar tunghäftan över varenda gång. Samtalen hem till brodern handlar inte längre om när och att han ska tillbaka, utan istället om han ska tillbaka över huvud taget, och om hur underbar Hana är.
Joel är helt enkelt så kär som man kan bli. Synd bara att kärlek aldrig någonsin är enkelt. Nu återstår självklart frågan om Hana är upptagen, och om inte, är hon intresserad av Joel? Skulle svaret vara ja, hur ska deras relation överbrygga kulturkrockar och Joels allt mer aktuella hemresa?
Omdöme:
När jag plockade upp Love as a foreign language hade jag inga specifika förväntningar. Min enda tanke hade varit att den såg intressant ut, med det snygga men dämpade omslaget. En snabb genombläddring gav intrycket av en annan tecknarstil än det jag vanligtvis brukar stöta på, och valet var därmed gjort.
Love as a foreign language är inte en unik historia, utan bygger på ett klassiskt ”pojke möter flicka” - upplägg. Dock är humorn pricksäker och situationerna likaså. Joel är sympatisk i sin olycka, och oerhört roande i rollen av ett förälskat fån. Personerna runt omkring är bra upplagda och alla interagerar väl med varandra.
Love as a foreign language är en lågmäld serie som utspelar sig i vardagsmiljö. Förväntar man sig action och äventyr är man på helt fel spår. Det mest actionfyllda är Joels ständiga sammandrabbningar med kackerlackan han delar lägenhet med.
Det är istället en skildring av människan och mänsklighet, små bekymmer, arbetsplatsens små intriger och hur det kan vara när man blir och är kär. Det kan hända att inte ett enda ord yttras på flera sidor, utan läsaren får tolka känslor och situationer enbart genom bilderna. Det är annat än det jag brukar uppleva i en serie, och jag tycker väldigt mycket om upplägget.
Jag uppskattar även starkt de kulturella referenser, som exempelvis vikten av mat i den koreanska kulturen, eller vett och etikett vid en middag ute, som har bakats in i berättelsen utan att huvudberättelsen någonsin kommer av sig.
