A Scattering of Jades

Publicerad: Måndag, 1 september 2003, Skribent: Johan Frick
I den brand som ödelägger stora delar av New York år 1835 mister en ung aspirerande journalist vid namn Archie Prescott sin hustru och treåriga dotter Jane. Vad han inte vet är att Jane inte är död: hon har rövats bort av en grupp politiska konspiratörer för att offras rituellt till den aztekiska guden Tlaloc, och i själva verket var hela branden en olyckshändelse vållad av att några eldandar underställda en rivaliserande gud råkade slippa lösa under bortrövandet. Om branden kan vi läsa i historieböckerna, om dess verkliga orsaker endast i Alexander C. Irvines debutroman A Scattering of Jades.

Irvine skriver en typ av fantasy som utspelar sig i vår värld, utgår från historiska händelser och söker ge dem en övernaturlig förklaring baserad på någon existerande mytologi. Detta bör så långt möjligt ske utan att motsäga kända historiska fakta, vilket öppnar för ett myller av konspirationer, hemliga sekter och snåriga intriger. Försöker man sammanfatta handlingen i en roman som A Scattering of Jades kan den låta långsökt och konstruerad; själva konststycket ligger i att få de mest hårresande premisser att framstå som plausibla, så att effekten i bästa fall blir att läsaren åtminstone för några svindlande sekunder är redo att lägga sin misstro åt sidan, ta sig för pannan och utbrista: "Du store tid! Kanske var det verkligen så här det gick till!" Formens obestridlige mästare är Tim Powers, vilken Irvine också tackar för att han bistått med "exempel," men Irvine har ett alldeles eget tonfall, betydligt mörkare än Powers. Kanske beror det på att den mytologiska struktur han valt är baserad på den aztekiska gudavärlden, som verkligen är både genuint kuslig och djupt främmande: ibland kan han ibland mana fram skräckstämningar som erinrar om H. P. Lovecraft.

I likhet med Powers befolkar Irvine sin roman med ett flertal historiska gestalter men låter en uppdiktad person stå i centrum - den Archie Prescott med vilken vi nyss stiftat bekantskap. Efter den tragedi han genomgått sjunker Prescott ned i alkoholdränkt apati och självömkan, och när hans försigkomna dotter Jane efter att ha flytt från sina plågoandar några år senare söker upp honom vägrar han att känna igen henne. Men givetvis dras han motvilligt in i händelsernas centrum, eggad av lika delar skuldkänslor och ärelystnad.

Hjärnan bakom bortrövandet är en kringresande dockspelare och charlatan vid namn Riley Steen, som en gång var inblandad i den historiske politikern och megalomanen Aaron Burrs äventyrliga planer på att erövra Mexiko och grunda ett amerikanskt kejsardöme, i romanens värld med understöd av den aztekiska guden Tlaloc, som enligt myten en gång skall återvända för att härska över världen. Nu är Burr död och hans politiska planer kullkastade, men Steen tror sig ännu kunna bringa Tlalocs rike till jorden, naturligtvis med sig själv som överstepräst. För att det skall ske måste en komplicerad ritual äga rum, och det är förberedelserna för denna ritual som utgör motorn bakom romanens intrig.

Förutom den unga Jane Prescott gäller det att lägga vantarna på en aztekisk mumie som Steen lokaliserat till den väldiga grottan Mammoth Cave i Kentucky, vilken nyligen upptäckts och redan är på god väg att bli en turistattraktion. Den som utforskade grottsystemet var - också i verkligheten - en svart slav vid namn Stephen Bishop som blev något av en celebritet på kuppen, och nu är hans och grottans driftige ägare inte sena att slå mynt av hans berömmelse och ordna guidade turer med Bishop som ledsagare. Bishop är en intelligent ung man som drömmer om frihet för sig och sitt folk, och när Riley Steen söker hans hjälp är det Bishops frihetslängtan han vädjar till, ty i Tlalocs sköna nya värld, låter Steen påskina, är ingen herre eller slav. Kanske är det denna lockelse - samma lockelse som under 1900-talet fått människor att mörda miljoner och åter miljoner i en hägrande utopis namn - som utgör berättelsens djupaste och svartaste stråk.

Och detta är bara utgångspunkterna för en roman som även innehåller en flodbåtsjakt på Mississippi, levande döda, irländska gangsterligor som hämtade direkt ur Gangs of New York (den som sett Scorceses film kommer att känna igen mycket i romanen, som delvis bygger på samma källor), gästspel av P. T. Barnum och en anemisk författare som visst lär heta Edgar någonting, alltihop kulminerande i en gastkramande klimax i det inre av Mammoth Cave. A Scattering of Jades är en färgstark, ständigt överraskande äventyrshistoria, full av väl kontrollerade melodramatiska effekter; den är också en minnesvärd resa in i det mörkrets hjärta som väntar envar som söker utforska den bortträngda undersidan av Amerikas mytiska förflutna.


Kommentarer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev