Alla har vi någon gång önskat att vi haft mer tid. Kunna sova fem minuter till på morgonen, 20 min extra och man hade hunnit klara av det där provet osv. Vad hade du gjort om du kunnat få den extra tiden, och främst av allt, vad skulle du vara villig att offra för att få den?
Miu Asahina är vanlig skoltjej som aldrig tycks lyckas få tiden att räcka till. Skolan går inte allt för väl och inga pojkar tycks inse vilken bra tjej hon är. På en promenad hem från skolan en dag får Miu snilleblixten att ställa sin klocka en timme framåt i hopp om att det ska få henne att få saker gjort i tid. Ganska snabbt inser hon dock att det enda det gjorde var att få hennes klocka att gå en timme fel, och Miu ställer klockan en timme bakåt igen. Vad Miu inte visste när hon gjorde detta var att hon just besvarade en gåta som stod skriven på en staty framför henne, i och med det så öppnade hon just vägen till en mytomspunnen butik som lånar ut tid.
Time Guardian är en typisk magisk flicka-manga gjord av Daimuro Kishi och Tamao Ichinose och publicerad i den japanska tidningen
Princess. Det är inget nytt när det kommer till persongalleriet, man har sett alla förut. Miu är den typiska korkade men ett hjärta av guld hjältinnan som ska stoppa alla orättvisor i världen genom moralkakor. Tokiya Kusaka, seriens snygging, är en typisk mystisk
Maskerade Rosen-typ som ger kryptiska svar och leker allmänt svår. Givetvis är inte heller en shoujo-serie komplett utan en obligatorisk ofrivilligt rolig liten maskotfigur som ska vara kaxig och ge visdomsord. I Time Gurdian är det i form av grodan Ginzo.
Simpelt men vältecknad, känns serien ganska spartansk i sin utformning då väldetaljerade bakgrunder är en bristvara. Bristvara tycks även ett djupare manus vara. Första boken är uppdelad i små kapitel, där varje kapitel är ett nytt äventyr där Miu ska få kunder att bli glada genom moralkakor. Allt känns väldigt torftig och upprepande, och Miu ständiga emotionella utbrott känns snabbt passé.
Time Guardian är egentligen inte en genomrutten serie, den är bara inte nyskapande någonstans. Har man inte läst mycket shoujo innan, speciellt magiska flickor-serier, kan den till och med vara underhållande, så länge man inte förväntar sig någon världsomvälvande filosofisk insikt av det hela.
Det är en godkänd shoujo för en yngre publik, men om det är magiska flickor ni är ute efter finns det bättre val. Pröva hellre
Card Captor Sakura,
Magic Knight Rayearth eller
Princess Tutu.