av Darren Shan och Takahiro Arai
Glöm skäggiga damen. På Cirque du Freak är de främsta attraktionerna varulvar och vampyrer.
Darren Shan har en ovanligt stor fascination för spindlar men i övrigt är han en normal skolpojke med ett normalt liv. Han sköter sig, han är bra på fotboll, han har en kärleksfull familj och han har flera vänner. En dag kommer en märklig cirkus till staden och Darren bestämmer sig för att gå dit tillsammans med sin bäste kompis. Under cirkusföreställningens gång får de se varelser från en mörk, övernaturlig värld som de inte ens visste existerade. Den mest mystiska personen på hela cirkusen är vampyren Mr. Crepsley som passande nog har en tam spindel och visar ett märkligt intresse för just Darren.
Cirque du Freak är den första delen i den långa sagan om
Darren Shan. Från början var det här en serie böcker skriven av författaren med samma namn som huvudpersonen. (Faktum är att man får med de första sidorna ur den första romanen när man köper den här mangan, om man är intresserad av att spana in den senare.) För tillfället håller berättelsen även på att göras om till film. Storyn i sig är lite märklig men även tilldragande och originell. Mr. Crepsley har förvisso några rejält uttjatade vampyrdrag såsom mantel, vassa naglar och ett överdrivet sinne för det dramatiska, men han har begåvats med ett par annorlunda egenskaper såsom den höga randiga hatten eller spindeltjusarshowen han framför på cirkusen (där huvudnumret går ut på att spindeln i fråga sätter sig på hans läppar och sedan spinner ett nät över hans mun som han slutligen tuggar i sig. Galningen).
Tecknaren Takahiro Arai leker mycket med perspektiv i sina bilder och drar sig inte för att placera vissa kroppsdelar så nära ”kameran” att de ser direkt omänskligt ut. Han har inte heller några problem med att ge huvudpersonerna övernaturliga ansiktsdrag för att förstärka deras känslor, och då i synnerhet sågtandade munnar och demoniska ögon. Ibland blir det för mycket men för det mesta smälter det in bra i den bisarra cirkusstämningen.
En märklig detalj med bilderna är dock översättningen av ljudeffekterna. Originalen står kvar i katakana, men de har sedan kompletterats BÅDE med precis samma sak fast med det latinska alfabetet istället OCH en tillhöftad översättning inom parantes. Varje ljudeffekt ekar med andra ord tre gånger, vilket blir lite störande i längden.
Cirque du Freak är på många sätt en annorlunda vampyrberättelse. Den är inte på något sätt perfekt men om du vill ha ett nytt perspektiv på nattliga blodsugare är det mangan för dig.