Tecknade serie-toppen

Millenium Prime Minister (manga)

Publicerad: Fredag, 6 november 2009, Skribent: My Bergström, Betyg: 2
Millennium Prime Minister är skriven av barnbarnet till en man som under en kort tid faktiskt var Japans premiärminister. Den kittlande verklighetsanknytning till trots, har realismen i den här berättelsen fått ta ett rejält steg åt sidan. Serien handlar om en fiktiv premiärminister, som blir vald till landets genom tiderna yngsta ledare och seriens hjältinna, den stackars 16-åriga skoltjejen Minori, som råkar dra till sig hans till en början oönskade intresse.

Minori var en helt vanlig 16-åring, tills den dag då hon besegrade Japans nya premiärminister på sitt favoritdatorspel i spelhallen, samma dag som han skulle tillträda sin post. Kanata, som den nye premiärministern heter, är trots sin tunga politiska titel bara 25 år gammal.

Den karismatiska Kanata utnyttjar samma politiska geni som han använde för att lyckas inom politiken för att se till att Minori blir hans. Kommer Minori själv ens att få ha ett ord med i laget när det politiska spelet om hennes kärlek väl har satt igång?

Kul att veta
Eiki Eiki har även skrivit Train Train. Ni kan läsa mer om Eiki och hennes bakgrund i recensionen till denna. Millennium Prime Minister var hennes första shoujomanga.

Omdöme
Efter att ha recenserat Train Train för ett tag sen hade jag hyfsat stora förväntningar på Millennium Prime Minister, som Eiki skrev innan denna. Dels hade jag hört mycket positivt om serien, dels var det en av serierna som gjorde Eiki Eiki populär både i och utanför Japan. Därför blev jag lite besviken över att den trots allt inte var så värst speciell.

Kanske är det en serie som passar bäst att läsa innan man har hunnit konsumera allt för mycket manga, eftersom större delen av serien bygger på klichéer typiska för romantisk shoujomanga.
Berättelsen om en ung tjej som uppvaktas intensivt av en populär eller känd kille har gjorts bättre förr, mer än en gång dessutom. Kanske inte just med japanska premiärministrar med i leken, men dock rockstjärnor, klasskamrater och demoner.

Problemet som jag upplevde med den här serien var att hela upplägget byggde på att den stackars huvudpersonens känslor ständigt blir överkörda och hennes helt rimliga önskemål fullständigt ignoreras. Jag vet att det är meningen att det ska framstå som absurt och skrattretande, men skrattet fastnade liksom i halsen på mig medan jag läste. Det fanns ett par scener som var ganska underhållande, men jag känner inget större intresse av att läsa vidare i serien.

Det bästa med serien var faktiskt extramaterialet. Framförallt gillade jag de små strip-serierna som Eiki hade tecknat om sig själv. I form av en liten tygkanin visar hon glatt men nervöst upp sin nya serie för både sin mamma och lillebror, men deras reaktioner blir inte riktigt vad hon förväntar sig. Jag skrattade mer åt dessa små strippar än jag gjorde under hela huvudserien.

Jag föreslår att den nyfikne börjar med den lite nyare serien Train Train, eftersom den både är roligare och bättre tecknad. Efter det kan man fortsätta med Millennium Prime Minister och hennes andra serier (Color, Dear Myself och World’s End). Gillar man konceptet i Millennium Prime Minister rekommenderar jag även Hot Gimmick, Sensual Phrase, Black Bird och Red River.

Länkar
Intervju med Eiki Eiki
Eiki Eiki och Mikiyo Tsudas webbplats (på japanska)


Kommentarer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev