Av
Natalia Batista
Mjau! är en finfin liten manga för yngre läsare, men även för kattälskare i alla åldrar. Det krävs inte mycket för att ens hjärta ska smälta när man läser om de små kattungarnas små och stora äventyr tillsammans.
Vanilj och Ville är två kattungar som upplever äventyr hemma hos matte. Vanilj är en väluppfostrad innekatt, medan Ville är en utekatt som matte hittar övergiven på gatan och bestämmer sig för att ta hand om. Livet för de små kissarna skildras genom deras nyfikna kattögon, så väl som genom mattes. Kattungar må vara hur söta som helst, men det finns ingen gräns för alla hyss de kan hitta på.
Kul att veta
Mjau! är en serie i fyra delar och läses vänster till höger.
Natalia har även gett ut yaoimangan
A Song For Elise på sitt egna förlag Nattserier. Serien ska även ges ut på tyska av
TokyoPop. Ett utdrag finns att läsa på
Nosebleed Studios hemsida, där Natalia är en av medlemmarna.
Omdöme
Mjau! dök upp med perfekt tajming. Jag hade själv just fått börja ta hand om en liten (eller rättare sagt ganska stor) kisse på prov. Villes öden och äventyr i sin nya miljö, samt hans mattes sida av det hela, påminde ofta om vad jag själv upplevde under den första tiden, med en ny liten medlem i hushållet som skulle vänja sig vid saker och ting. Det gjorde att jag hade lätt att känna igen mig i serien.
Teckningarna i serien är gudomligt söta, med fin känsla för både komisk tajming och ansiktsuttryck, samt förstås
The Power of Cute som varje katt, framförallt i kattungeformat, gärna utnyttjar för att bedåra och manipulera sin omgivning.
Jag gillar formatet på serien, med små, lättlästa sidor och en luftig sidlayout som vilar lätt på ögat. Farföräldrar kommer definitivt inte ha några problem att läsa serien högt tillsammans med sina barnbarn. Som en extra liten present på slutet finns det gott om extramaterial, med allt från färgläggningsbilder till klippdockor och knep och knåp. Till och med jag, som inte har färglagt bilder på många år och dar, började rota i lådorna efter mina gamla färgpennor (om ni undrar så visade de sig ligga kvar hemma hos föräldrarna). Det finns även en massa spel och pyssel att finna på Mjaus hemsida, som är länkad i slutet av recensionen.
Vad kan jag säga mer som jag inte redan har sagt? Ska jag prata om vad som är dåligt? Det finns faktiskt ingenting som är dåligt med den här serien, förutom kanske att boken är lite kort för mig som är van vid tjocka böcker och seriepocketar. Men längden på Maju! funkar perfekt för sin tilltänkta målgrupp. Jag tror att serien kan bli en uppskattad present till barn i börja-läsa-åldern, såväl som kattälskare. Själv ser jag fram emot den andra delen i serien, som redan finns att köpa. De sista delarna i serien släpps i mitten av juni.
Slutligen tänkte jag rekommendera några serier för er som har läst Mjau och inte kan leva utan att få läsa mer kattmanga. Först och främst tycker jag att ni ska läsa
One Fine Day, en söt liten koreansk serie om livet i en magisk stad, upplevt av en katt, en hund och en liten husmus. För den som vill ha lite tuffare katter rekommenderar jag
Cat Paradise, där en grupp stencoola kissemissar slåss mot otäcka monster vid husse eller mattes sida. Även suveräna
Natsume’s Book of Friend, där pojken Natsume får världens sötaste demoniska sidekick som till vardags ser ut som en
japansk lyckokatt, är ett hett tips från min sida.
Länkar
Mjau! hemsida
Nosebleed Studios med illustrationer och utdrag ur serier
Natalias mangablogg
Natalias DeviantART-sida