Tecknade serie-toppen

Yokai Doctor (manga)

Publicerad: Torsdag, 15 juli 2010, Skribent: Nina Lindström, Betyg: 2
Av Yuki Sato

Yokai, mystiska osynliga andar och gastar som ställer till besvär för oss dödliga. Att fördriva dem är det många som ägnat sig åt, men att ge dem vård när de är sjuka är det få som gör.

Kotokos farfar var en känd exorcist och Kotoko har ärvt en liten del av hans spirituella förmågor, hon kan nämligen se yokais, en form av andar, demoner och gastar som oftast ställer till problem för människor. På grund av denna förmåga blev hon ständigt mobbad som liten, men nu har hon börjat på en ny skola, där hör och häpna, alla verkar tycka om henne och att det är lite tufft att hon kan se andar. Livet glassar på för Kotoko, tills hon en dag träffar Kuro, skolans ensamvarg som alla tycks undvika för att han är konstig. Men varför beter han sig så konstigt, kan det vara så att han också kan se yokais?

Yokai Doctor är ganska mycket en mellanmjölks-manga, den är sådär lagom i allt den tar sig an. Den är lagom snygg, sådär ganska standard, sticker inte ut ur mängden alls men är inte heller ful. Det är inte något man kommer ihåg i teckningsväg, men det gör heller inte ont i ögonen att läsa den, känns om något kanske som att man har sett själva stilen och alla figurerna förut.
Manuset är lagom engagerande, jag kommer ihåg berättelsen i helhet, men jag kan inte påminna mig om något specifikt avsnitt. Den var underhållande när jag läste den, och jag gillade att man fick se första kapitlet berättat ur både Kotokos och Kuros perspektiv, trots att det ibland kändes att de broderade ut händelser som inte kanske inte riktigt passade in i båda kapitlen.
För att fortsätta på temat lagom så är det precis så alla seriefigurerna kändes också. Kotoko är lagom perky och känslosam utan att vara jobbig, Kuro är förstås stereotyp-pervot med ett hjärta av guld, och inte ens honom stör jag mig på. Visst det är några scener han snubblar och klämmer någon på bröstet à la Jackie Chan eller går och babblar för sig själv om att han vill ha bröst (varför förblir ett mysterium för mig, men det kanske förklaras i senare volymer), men det når aldrig Love Hina-nivåer och känns därför rätt okej, man kan förbi se det utan att störa sig på det.

Kort och gott är det här en manga som varken är toppen eller botten, den underhåller och har all potential att svänga åt båda hållen i framtida volymer. Blir det en veckans monster-manga kan jag tänka mig att den kommer bli rätt tradig efter ett tag, men riktar den istället in sig på att berätta mer om både Kotokos och Kuros bakgrund kan det bli riktigt intressant.
Har du inget att läsa, vill ha något lagom spännande blandat med lite mystik och komedi är Yokai Doctor inte ett dålig val, den underhåller och är lagom lättsam samtidigt som man får lära sig en gnutta om japanska väsen.

Kommentarer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev