Av
Chigusa Kawai
Alice the 101st är en serie för alla musikälskare; den tar upp karaktärernas kärlek till den klassiska musiken, så väl som detaljkunskap om allt från notläsning till stråkföring. För den som inte gillar musik kanske de fina teckningarna lockar, eller alla intriger som ligger och gror under ytan i musikakademien Mondonveille.
Aristides, som ofta kallas för Alice, blir övertalad av en musikprofessor att börja studera vid musikakademin Mondonveille. Aristides instrument är violin, men när han anländer till skolan överväldigas han av hur duktiga alla de andra eleverna är. Själv har han vare sig tagit lektioner eller studerat musik på högre nivå, men han har lärt sig att spela av sin farfar. Kommer Aristide att kunna hänga med i sina klasskamraters tempo? Och kommer tiden på akademien hjälpa honom att finna sanningen om sin mytomspunne far, som gick bort när Aristide liten?
Kul att veta
Chigusa Kawai har även gjort mangan
La Esperanca, som hon säger utspelar sig i samma "serieuniversum" som Alice the 101st.
Omdöme
Musikmanga är inte något vi är bortskämda med, vilket gjorde att jag kastade mig över Alice the 101st, utan att veta mer om serien än att huvudpersonen spelade violin, vilket även undertecknad gjorde en gång i tiden. Till skillnad från mig är dock figurerna i den här finfina lilla serien både drivna och talangfulla. De lever, sover, äter och andas musik och lägger bara instrumenten åt sidan för att bråka med varandra, något de gör i stort sett hela tiden.
Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig när jag började läsa serien, men jag kunde snabbt konstatera att jag älskade det jag läste. Till en början hade jag lite svårt att hålla isär de olika killarna i det huvudsakligen manliga persongalleriet, men när jag kom in i serien blev det lättare att se vem som var vem. Det dyker även upp en cellospelande tjej, som med lite tur får mer plats i berättelsen i kommande delar av serien. Hon verkar lite speciell, fast på ett ganska uppfriskande sätt.
Kawai hintar friskt om vad som komma skall och bygger upp ett flertal intriger som sannolikt har flera gemensamma beröringspunkter. Dels har vi Aristides mystiska bakgrund och familj, dels den märklige läraren som har rekryterat honom till akademien, för att inte tala om alla intriger och rivaliteter som har sprungit upp mellan Aristides jämnåriga klasskompisar. Sen får vi inte glömma bort Aristides äldre skolkamrat, den nonchalante Victor, som definitivt tycks veta mer om saker och ting än vad han låter påskina. Jepp, jag är definitivt intresserad av att läsa vidare i serien.
Nu undrar ni säkert om det är någon homoerotik i serien, inte sant? Både ja och nej; det tycks finnas undertoner mellan några av seriefigurerna, men förutom några skämt och den obligatoriska "du är så söt att jag trodde att du var en tjej"-scenen som alltid måste vara med i den här sortens serier, är det ganska diskret inlagt. Kommande volymer får utvisa hur Kawai planerar att utforska eventuella romanser under seriens gång.
Alice the 101st rekommenderas varmt till er som uppskattade just musikinslagen i
Nodame Cantabile,
Full Moon O Sagashite,
La Corda d’Oro och
Detroit Metal City. Jag tror även att ni som gillade tonen och pojkskolemiljön i
La Esperanca kan uppskatta Kawais nya serie. För fler serier i pojkskolemiljö rekommenderar jag även
Paradise on the Hill,
Invisible Boy och
Hana Kimi.
Länkar
Läs ett par provsidor på DMPs hemsida.
