March Story är en serie för den som gillar våldsamma, blodiga serier, men som samtidigt vill ha snygga teckningar och stämningsfulla miljöer. Serien, som tecknas och skrivs av två koreaner, är utgiven direkt i Japan och känns förvånansvärt japansk i både stil och ton. Det bästa med serien är blandningen av mörk magi, tragedi och gotisk skräck, samt de enastående teckningarna från en av Koreas internationellt mest kända tecknare.
Ondskan kan ibland döljas i de vackraste ting. Därför bör man aldrig röra vid något som man inte vet vad det kommer ifrån. Gör du det riskerar du att tas över av ondskefulla varelser vid namn Ill, som när de väl har tagit en människa i besittning ger sig på dem som står honom eller henne allra närmast. För att ta hand om den sortens ondska finns organisationen Ciste Vihad, vars jägare har vigt sitt liv åt att jaga och förgöra ondskan. En av dessa är March, en unik jägare med förmågan att förgöra Ill utan att skada människorna de har tagit i besittning, dock på ett villkor: De får inte ha hunnit mörda någon, annars är processen oåterkallelig.
Kul att veta
Kyung-Il Yang har även tecknat manwaserierna Island, Defense Devil och Blade of the Phantom Master (Shin Angyo Onshi) tillsammans med In-Wan Youn, som han vanligtvis samarbetar med. March Story är ett av de projekt där han har slagit påsarna ihop med en annan manusförfattare än Youn, debutanten Hyang-Min Kim.
Yang debuterade som tecknare i Korea, men numera ges hans serier ut parallellt i både Japan och Korea. March Story går i den japanska tidningen Sunday GX. Han jobbar på March Story parallellt på Defense Devil, som går i Shonen Sunday.
Omdöme
Det första som slår mig är hur japansk March Story känns, trots att den skrivs av två koreanska serieskapare. Jag följde Island, Yangs första serie som släpptes på engelska (och den första manwhan på engelska dessutom) och älskade hans teckningsstil. Redan där var han en fullfjädrad tecknare, men i March Story har hans teckningar utvecklats och tappat sin koreanska känsla. Det är med blandade känslor jag läser serien, för även om han tecknar snyggare än någonsin känner jag att han har tappat lite av sin kulturella identitet, vilket var det som fick honom att sticka ut tidigare. Hur som helst är det otroligt snyggt, det kan ingen ta ifrån honom.
Berättelsen är också godkänd, även om den än så länge inte är särskilt unik. Jag har sett ett flertal serier med liknande koncept under min tid som mangaläsare. Kim gör ett bra jobb, men hans stil är så utpräglat japansk i berättarsättet att March Story knappt går att särskilja från alla andra serier med liknande upplägg. Jag gissar att han redan från början har haft som mål att ge ut sina serier i Japan, snarare än Korea. Det är kul att han har lyckats slå sig in på den japanska seriemarknaden, för det är fortfarande ganska få utländska serieskapare som är aktiva där, men om hans serier inte skiljer sig från de japanska serieförfattarnas undrar jag lite grann vad poängen med det hela var? Summan av kardemumman är att utan Yangs fantastiska teckningar skulle serien sannolikt inte ha haft särskilt mycket att erbjuda.
Nåja, mina invändningar till trots är detta en välgjord serie, det ska jag inte förneka, och den tar sig rejält i första volymens avslutande kapitel. Lite nyfiken blir jag allt på vad March, som under berättelsens gång växer till att bli en riktigt intressant karaktär, kommer att råka ut för i framtiden. Det blir en svag trea, som förhoppningsvis blir starkare i kommande volymer.
Om man gillar de gotiska inslagen av magi i March Story kommer man sannolikt även att uppskatta serier som
Tegami Bachi och
Soul Eater. Håll dock i åtanke att March Story är oerhört mycket mer explicit vad gäller våld, gore och nakenhet än dessa, så det omvända förhållandet gäller inte alltid. Vill man ha liknande explicita vuxenserier är det snarare
Berserk,
Dogs,
Doll och MPD Psycho som gäller.
