Av
Kazue Kato
Blue Exorcists omslag är en explosiv bild med mycket attityd och energi. Det är en glädjande nog även en god representation av vad själva serien innehåller. Gillar du omslaget kommer du att gilla serien, som även bjuder på välskrivna brödrarelationer, demonisk magi, exorcism, vänskap och en hel del välkoordinerad action. Serien är dessutom ovanligt vältecknad, i en attraktiv stil som jag tror kan uppskattas av både manliga och kvinnliga läsare.
Rin är föräldralös och har vuxit upp tillsammans med sin lillebror hos en exorcist, Fader Fujimoto. Rins liv har alltid varit komplicerat och han hamnar lätt i bråk, men en vacker dag leder ett bråk till något oväntat: Arvet från Rins egentliga fader väcks till liv och han fylls av krafter han aldrig anade att han hade. Plötsligt ser han monster och demoner vart han än vänder sig. Fader Fujimoto inser motvilligt att det är dags att berätta sanningen för Rin: Att han är till hälften människa, till hälften demon och att hans far är självaste Satan!
Kul att veta
Blue Exorcist ges i Japan ut i mangaantologin
Shonen Jump Square, som förr i tiden var känd som Monthly Jump, innan den lades ner, gjordes om och nylanserades. Till skillnad från sin veckoutgivna lillebror riktar sig Square till något äldre läsare och är mer experimentell till sin natur. Andra framgångsrika serier som går i Square är
Tegami Bachi och
Prince of Tennis. Kända mangaskaparna CLAMP ska även ge ut sin nya serie,
GATE 7, i just Square.
Som många andra serier från Square började Blue Exorcist visas som tecknad TV-serie i Japan i april i år. Animen görs av fenomenala
A-1 Pictures. Seriens författare och tecknare, Kazue Kato, är själv involverad i arbetet och designar bland annat de figurer som enbart kommer att dyka upp i animen. Eftersom mangan är från 2009 och därför inte har kommit så långt ännu, kommer animen att fylla ut med en del eget material.
Omdöme
Blue Exorcist är en lite speciell serie. Jag kan se tydlig influens från andra verk i genren äventyr/pojkserier, men för en gångs skull påverkar det inte läsupplevelsen alls. Det är svårt att undvika att gå i andra tecknares fotspår när man skriver i Shonen Jump och liknande serieantologier, men Kazue Kato bollar klichéer och genrekonventioner med ovanligt skickligt handlag. Hon vänder och vrider på uttjatade berättargrepp tills de känns nya och spännande. Kanske skorrar de religiösa inslagen lite emellanåt, men det brukar det ofta göra i mangaserier som använder västerländska religioner som exotisk krydda.
Kato har god känsla för sina seriefigurer och bygger upp trovärdiga och engagerande relationer mellan dessa. Istället för äventyrsseriernas vanligtvis så överdrivna reaktioner och ofta sentimentala inslag, får hon relationerna i berättelsens kärna att kännas naturliga och genomtänkta. Främst fascineras jag av hur hon framställer det komplicerade brödraförhållandet som berättelsen kretsar kring.
Att döma av extramaterialet som Kato har inkluderat i slutet av den inledande volymen skulle serien egentligen ha haft en mer gotisk touch, men hennes redaktörer satte tydligen stopp för det. Det hade varit intressant att se hur serien hade blivit om hon hade fått full kreativ frihet. Som det är nu påminner serien mer om
Fullmetal Alchemist, framförallt med sin fokus på brödrarelationer och förbjuden magi/vetenskap, än gotiska serier som exempelvis
D. Gray-Man.
En av de mest attraktiva aspekterna av Blue Exorcist är teckningarna. Kato är en fullt utvecklad tecknare, som undviker sexistiska inslag och har en stil som jag känner kommer gå väl hem både bland manliga och kvinnliga mangaläsare. Hon är framförallt skicklig på att ge varje figur ett unikt utseende. Huvudpersonen och hans tvillingbror har egentligen ett ganska stereotypt anime/mangautseende, men jag skulle ändå inte ha några problem att särskilja dem från andra seriefigurer, just för att designen genomsyras av Katos unika touch. Jag uppskattar även hennes detaljerade kläddesign, som är riktigt läcker emellanåt.
Det enda jag inte gillar i inledningsvolymen är designen på en av de första kvinnliga figurerna som dyker upp i slutet av boken. Här har tydligen Katos redaktörer haft stort inflytande och (sannolikt) tvingat henne att ändra figurens ursprungliga gotiska design till en undergiven flicka i traditionell japansk stil. Det är ett klart minus i min bok, men det är knappast Kato som är att klandra för detta.
På det stora hela var Blue Exorcist en överraskande engagerande serie, vars inledningsvolym tog slut alldeles för fort. Allting klaffar, klichéerna känns inte som klichéer och varje liten byggsten i berättelsen är välgenomtänkt. Jag drogs med i serien och kommer definitivt att läsa vidare i serien så fort tillfälle ges! Jag är även nyfiken på animeserien, som ska streamas på
Crunchyroll under våren.
Gillar du Blue Exorcist och vill läsa andra serier med liknande känsla, tempo och anda föreslår jag först och främst en bunt äventyrsserier som sträcker sig över genre- och målgrupp på samma sätt som denna:
Fullmetal Alchemist,
Tegami Bachi,
One Piece,
O-Parts Hunter,
Soul Eater,
B-Ichi,
Dragon Ball och
Naruto.
Gillar man de magiska inslagen i serien och kan tänka sig att läsa berättelser skuret enligt en annan mall kan jag rekommendera
Nabari no Ou,
Pandora Hearts,
Wolf God och
Children of the Sea.
Länkar
-
Intervju på engelska med Kazue Kato angående animeversionen av Blue Exorcist
- Jump Squares japanska
hemsida för serien
- Animens amerikanska
hemsida
