Imperiets Arvingar
Bokserien IMPERIETS ARVINGAR är ett fartfyllt rymdepos som rymmer både färgsprakande underverk och dunkla mysterier, fartfyllda äventyr och skrämmande möten med det okända. Serien - som huvudsakligen riktar sig emot läsare i mellanstadieåldern – är skapad av radarparet Oskar Källner och Karl Johnsson. Här om veckan släpptes sjätte delen och boken bär namnet VÄRLDSDANAREN. Vi fick möjlighet att prata med Oskar och Karl och ta del av deras egna ord om bokserien. Läs intervjun nedan,
Detta är sjätte delen och heter Världsdanaren, säger Oskar. Den är helt nysläppt och innehåller en massa mer av allt det där härligt nördiga som vi brukar packa imperiet-böckerna fulla med. Som vadå?
Världsdanaren innehåller bland annat ofattbart stora levande planetbyggande rymdskepp, illvilliga psihäxor och deras monstruösa kimeror. Men även ett besök på en koloni inuti en urholkad asteroid. Och som vanligt finns det massor av helt fantastiska illustrationer av Kalle!
Häxor och asteroider? Det är ju en lite annorlunda kombination!
Haha. Ja, jag tycker ju om att använda ganska hårda SF-koncept som hur man t.ex. kan urholka en asteroid, sätta spinn på den för att få artificiell gravitation och bygga en hel värld där inne, men gillar samtidigt många av troperna från rymdopera och de mer fantasifulla delarna av SF, som gigantiska biologiska rymdskepp eller häxor med psikrafter. Varför inte? Det är ju coolt!
Det är också en av orsakerna varför jag tycker det är så kul att jobba med de här böckerna, säger Karl. Oskar har en fantastisk förmåga att skapa världar som kan innehålla de mest märkliga saker och ändå få det att kännas fullkomligt naturligt. Dessutom ger det ju mig som illustratör möjligheten att ta ut svängarna rejält när jag designar alla dessa nya miljöer och varelser.
Det låter verkligen kul. Men låt oss backa bandet. För de som missat
Imperiets arvingar. Vad handlar serien om?
Den handlar om Alice och Elias, säger Oskar, två ungar från Uppsala vars mamma försvinner. Barnen ger sig ut för att finna henne, ett sökande som slutar ombord på ett rymdskepp. För det visar sig att mamma har blivit bortrövad av utomjordningar. Än värre, de upptäcker att hon ÄR en utomjordning. Så de kastas ut i galaxen ombord på skeppet Stillheten för att rädda henne. Med sig på färden har de mammas gamla besättning av rymdvarelser. Varefter det blir äventyr! Men man kan väl säga att det går åt skogen nästan med en gång, och sedan blir det värre...
Så nu har ni släppt sjätte delen. På omslaget ser vi Alice och Elias på var sin sida om kraoflickan Chelie. I bakgrunden kan man se ett enormt rymdskepp med tentakler? Berätta lite mer om bokens story.
Gänget har precis lyckats fly från fängelseplaneten i förra boken, säger Oskar, men Stillheten behöver repareras. De inser att de är nära den asteroidkoloni där Chelie växte upp och tar sig dit för att söka hjälp. Det är väldigt känslosamt för Chelie, för hon blev ju kidnappad därifrån några år tidigare av psihäxorna och deras krigarklaner, och trodde väl aldrig att hon skulle få se sitt hem och sin familj igen. På vägen dit kompliceras dock saker och ting av att Elias råkar väcka upp en enorm monstrositet som legat och slumrat i en gasjätte, ett levande skepp som kan skapa och terraforma hela världar, en världsdanare. Och för att komplicera saker och ting ännu mer så dröjer det inte länge innan psihäxorna uppenbarar sig på scen med sina fasansfulla krafter och sina krigare, och Stillhetens
besättning hamnar åter mitt i smeten.
Återigen är boken lyxigt illustrerad med över trettio bilder i färg. Karl, kan du berätta lite om hur du tänkte kring illustrationerna?
Världsdanaren har en del mörka teman. Barn som blir kidnappade och hjärntvättade av häxor, kraoernas sorg och trauma över sin förlorade hemvärld, Chelies enorma resa, för att inte tala om Elias och Alices egna bekymmer. Samtidigt är det ett fartfyllt och spännande äventyr, fyllt av humor och underverk. För mig som illustratör gällde det att hitta balansen i bilderna, att få med både det mörka och det ljusa. Ett stort designelement var att skapa kraoernas koloni i den urholkade asteroiden. De bygger sina hem av vrakdelar. Det här är Chelies hemvärld, så jag ville att det skulle kännas mysigt och varmt. En utmaning visade sig vara vad som händer med ett perspektiv när världen befinner sig inuti en gigantisk asteroid. Det som vi tänker på som en horisont blir krökt. Det var
ett huvudbry.
Det var också roligt att få designa ett levande skepp i storleksordningen mindre planet. Här fick jag tillgodose mina intressen för både urtidsdjur och arthropoder.
Tack så mycket för att vi fick en chans att prata!
Tack själv! Det har varit ett nöje.