Blackveil
Redan efter första natten började Karigan inse att hennes romantiserade bild av livet i det fria inte riktigt stämde överens med verkligheten. Att sova under bar himmel, knappt ha något att äta och att ständigt behöva knata var mer ansträngande än hon trott. Vad hon inte anade var att det här bara var början på något mycket större.
I en skog, en dagsfärd ifrån hennes skola, blev hon överrumplad av döende en ryttare. Två svarta pilar stack ut från hans rygg. Ryttaren visade sig vara en budbärare som bar på ett mycket viktigt meddelande till Sacoridias konung. Karigan lovar att leverera hans meddelande, och hon lämnas med en sista varning; Akta dig för skuggmannen …
På så sätt blir Karigan en Green Rider, en av de legendariska budbärarna som jobbar för kungen. Under sin farliga resa möter Karigan både vänner och fiender, vägen kantas av faror och det blir snart klart för Karigan att hennes liv kommer bli allt annat än ordinärt.
Blackveil är fjärde boken om den magiska budbäraren Karigan G’ladheon som skyddar sitt land från ondskans makter. Hon är nu sedan länge en fullfjädrad Green Rider och har flera gånger överlevt livsfarliga uppdrag, kämpat öga mot öga mot fiender som hotat hennes kung och rike och är numera helt hängiven sin roll som ”grönryttare”. Men om hon trott att hon haft det jobbigt förut är det inget mot det som väntar henne nu. Den magiska muren som skyddat Sacoridia i tusentals år försvagas ständigt, den magi som en gång växte sig stark i landet och skapade muren är nu nästintill obefintligt, fallen i glömska. Och ondskan i Blackveil-skogen vet detta och med hjälp av en grupp onda magiker försöker den bryta sig fri och ta över hela Sacoridia.
Green Rider-böckerna är spännande äventyrsberättelser som är lätta att ta till sig och komma in i. Karigan är en sympatisk huvudperson som känns trovärdig och välbalanserad, och hon lider lyckligtvis inte alls av vissa typiska karakteristiska drag som många unga huvudpersoner brukar ha, t.ex. överdriven godhet eller det typiska gnällspiks-draget där huvudpersoner ägnar större delen av boken åt att gnälla och tycka synd om sig själv för att hon måste rädda världen. Istället känns Karigan som en vettig person som ständigt utvecklas och möter motgångar rakryggat.
I överlag är böckerna välskrivna, och trots en ganska vanlig grundberättelse om det onda mot det goda är det hela tiden spännande att läsa om Karigan och hela Sacoridias öde.
Författarens hemsida: www.kristenbritain.com