The Magician King
Lev Grossman visade i The Magicians att han kunde skriva fantasy på ett helt annat sätt än vad man är van vid. Quentin Coldwater är en misslyckad, olyckligt kär fantasynörd i tonåren som hamnar på trollkarlsskola i sann Potteranda. Men när han börjar hänga med The Physical Kids, ett gäng elever som specialiserar sig på en viss typ av magi så handlar det inte längre bara om att bli trollkarl utan också om kärlek, sex och stora mängder rödvin.
Grossman skriver om vanliga människor i en magisk värld och han vågar dra det ännu lite längre. Quentin och hans vänner slutar aldrig bete sig så som vi vanliga mugglare gör, han drar fortfarande popkulturella referenser, dricker fortfarande för mycket och är fortfarande otrogen. Till och med när det visar sig att hans favoritfantasyböckers magiska värld Fillory existerar i verkligheten.
Det är fantastiskt roligt att följa Quentin och hans högst verkliga, superjobbiga polare genom en fantasyvärld som är så otroligt...fantasy. I Fillory finns häxor och talande björnar, dryader och söta djur med skarpa vapen. Där bor kungar och drottningar i stora slott och allt, absolut allt, är magiskt. Grossman har en distans till genren och är alltid rolig och sarkastisk men han älskar också sin fantasy och väver skickligt ihop en magisk, mörk historia som rent av är läskig på sina ställen. Framför allt är det spännande. Det går helt enkelt inte att sluta läsa.
"The Magician King" tar vid några år efter "The Magicians" dramatiska slut och vi får lära känna både Fillory och karaktärerna bättre. Det hela börjar med ett oförklarligt dödsfall om lämnar kungligheterna i chock och vilket självklart leder till att Quentin ger sig ut på livsfarliga uppdrag.
"But fuck it, that's what healing magic is for."