The Thousandfold Thought

"One cannot raise walls against that which has been forgotten."

I svunnen tid försökte Icke-guden förgöra världen men besegrades i sista stund, något som nu bara räknas som gammal historia. De enda som inte glömt hotet från Icke-guden är The Mandate, den minsta av magikerskolorna och de är besatta av att söka efter tecken på hans återkomst. Drusas Achamian är en Mandate Schoolman som spionerar på de andra magikerskolorna för sin egen skolas räkning. Hans skola har letat så länge efter Icke-gudens tjänare utan att någonsin finna något, och de dras ständigt in i den värdsliga kampen mellan nationer. Drusas är trött och uppgiven, men strävar på - vad skall man annars göra om man varje natt drömmer mardrömmar om kriget mot Icke-guden för 2000 år sedan?

Nansurimperiet är inte så stort som det en gång var. Imperiet har två arvfiender, stäppfolket som kallar sig Scylvendi, och Fanim - kättarnas rike som erövrat en stor del av det gamla imperiet. Kejsare Xerius III drömmer om fornstora dar, men måste också tas med alla nationer runt Meneanorhavet. Ikurei Conphas är kejsarens brorson och ett militärt geni - han kan vara nyckeln för att Nansur äntligen skall återta det som varit förlorat. Frågan är dock vem Conphas tänker erövra världen åt - sin farbror eller sig själv?
Det finns inga som behärskar krig så som Scylvendi och det finns få Scylvendi med ett större rykte som krigare än Cnaiür. Det hindrar inte Cnaiür från att bli utstött av sina egna, och han brinner av ett hat mot de skyldiga som gör att han skulle kunna rida till världens ände för att få sin hämnd.

De Tusen Templen har fått en ny ledare, och det talas om ett heligt krig. Frågan är vem det kommer riktas mot - magikerna som med sin magi bryter mot Gudarnas ordning eller de otrogna Fanim, som tagit hälften av de trognas riken. Men hur krigar man mot magiker som kan bränna upp tusen man med en sång, och hur krigar man mot de otrogna utan att kejsaren och alla andra världsliga makthavare roffar åt sig bytet av ett sådant krig?
Och långt i norr, utan kontakt med någon och bortglömda av alla bor Dûniyanmunkarna. Dûniyan söker kontrollera vad som sker genom att greppa alltings orsak - de söker "det som kommer innan." Vare sig det som sker är ett lövs dans över marken i vinden eller den nästa tanke din motpart i ett samtal tänker. Anasûrimbor Kellhus är utsänd av Dûniyan för att söka rätt på sin far som lämnade munkarna för trettio år sedan. Han vet inget om världen än, men han kan bemästra allt om han kan förstå det som kommer innan.
Det är år 4109 Year-of-the-Tusk, och världen vet ännu inte om att efter det som nu skall ske blir inget sig likt... Nu har äntligen alla delarna (The Darkness That Comes Before, The Warrior-Prophet och The Thousandfold Thought) kommit ut av en av de senaste årens mastigare och mer välmatade episka fantasytrilogier*, om man med episk fantasy menar en serie där världens öde står på spel. I en värld som lånar drag från antikens medelhavskulturer och medeltidens korstågstider låter Scott Bakker de stora och viktiga människorna dra in hela civilisationen i ett stort krig. Några är där för vinningens skull, några för hederns och många för att ödets vägar eller historiens oundvikliga konsekvenser fört dem dit. Bakker drar sig inte för att beskriva kriget direkt, men det som är seriens ena egentliga tyngdpunkt är spelet runt korståget - vilka faktioner och personer som styr kriget och spelet mellan dem.

Den andra tyngdpunkten i berättelsen är mer filosofisk**. Bakker berättar på ett fascinerande sätt om mänskliga bevekelsegrunder, om vad som får oss att handla och tänka som vi gör. Ett tema är "the darkness that comes before," och Bakker är duktig på att lägga ämnet i ett spännande kontext. Anasûrimbor Kellhus är en unik figur i fantasyvärlden och vad han står för kan för den som så önskar leda till mycket eftertanke***. En sak som är helt klar är att det i Scott Bakkers författarvärld inte finns så mycket absolut ont och gott (med några få undantag, och till och med de kanske har goda skäl), utan istället är det människorna själva som är onda eller goda - ibland medvetet och ibland av de mest triviala skäl.

En möjlig tredje tyngdpunkt är att det känns som om Bakker gett sig den på att ge några gamla hederliga fantasyklicheer på nöten. Magikerna är smutsiga i den här världen, och de talar om sig själva som fläckar av synd på verkligheten. Bakker skall ha en eloge för att han på ett så bra sätt lyckas lemma in kraftfull magi i en värld utan att låta världen domineras av magin. Man kan leta och leta, men det finns inget gott i kriget och fältslagen - bara död och förstörelse. Kvinnors roller i den här världen är två - hustru eller hora - och det här är ingen bok man blir glad av om man läser den ur jämställdhetsperspektiv (däremot är historien om den prostituerade Esmenets relation till Drusas Achamian central och hon får lika mycket plats och utveckling som någon av de andra huvudpersonerna). Och den mäktigaste av alla huvudpersonerna är mäktig för att han är omänsklig, utom möjligen när han begår fel och misstag - så kan man ens se honom som en hjälte?

Det kräver sin författare att ta sig an en sådan blanding och klara av det, men Bakker har med den här serien lyckats skapa en av de mest trovärdiga berättelser vi läst på flera år. Det är inte sällan känslan infinner sig att man läser om historien från en riktig värld istället för en påhittad, och i politisk komplexitet är det här det närmaste vi sett George RR Martins A Game of Thrones, eller varför inte Frank Herberts Dune. Precis som Martin backar inte heller Bakker för en brutalitet i skildringarna - det här är en våldsam serie - som ibland känns nästan omänsklig, tills man drar sig till minnes att det fortfarande på sina platser är samma sak här i verkligheten. Men brutaliteten är en del av den fond som Bakker valt för sin berättelse, en fond som stärker och gör berättelsen mer trovärdig.
Så i fortsättningen av det månadens fantasytema vi haft i vår med icke-heroisk fantasy (Lies of Locke Lamora, The Blade Itself) är vi glada att kunna sätta en extremt läsvärd och komplett trilogi i händerna på er - den är på flera sätt unik och vi ser fram emot fler verk av Bakker.

* En annan författare i genren mastig och välmatad episk fantasy är Steven Erikson - som också är kanadensare och faktiskt väldigt förtjust i The Prince of Nothing! Vi lämnar fältet fritt för spekulationer om sambandet mellan stora arméer, kraftfulla magiker och kanadensiska författare.
** Scott Bakker har disputerat i filosofi och valde en gång mellan att skriva texter om filosofi eller texter om fantasy.
*** För den som vill läsa mer om den här delen av Bakkers författarskap, läs gärna intervjuerna här och här - men läs böckerna först!

Här kan du se vilka delar som finns i tryck: Seriesidan för "Prince of Nothing"
Här finns alla R Scott Bakkers böcker: Författarsida för R Scott Bakker

ough