Three Moments of an Explosion
Några av Miévilles romaner, till exempel The City & the City, passar förträffligt in på den beskrivningen, och de 28 novellerna i Three Moments of an Explosion känns väldigt mycket new weird. Det finns ett twilight zone-element i nästan alla: allt är ganska normalt i början och sedan blir det märkligare och märkligare. Som när isbergen börjar sväva in över London. Eller när proffskortspelaren får veta att det finns dolda kort med märkliga egenskaper i leken på högre nivåer i pokervärlden. Här finns flera rena skräckhistorier, som när två engelska kvinnor begår misstaget att åka på semester till en liten sjö i norra Tyskland. Några, som ”The 9th Technique”, har en politisk undertext. De flesta befinner sig bortom politiska och religiösa ideologier, och ställer mer grundläggande frågor om världens och mänsklighetens beskaffenhet och belägenhet.
Ofta handlar det om hur världen förändras bortom vår kontroll. Inte så ofta på ett personligt plan, som är vanligt i skräckhistorier, utan hur den bokstavligen förvrids för alla och aldrig mer blir densamma. Som i ”The Condition of New Death”, där själva döden förändras på ett dimensionsförvridande sätt.
Slutet är ofta stilla, som en utandning. Inga trådar knyts ihop, inga explosioner förlöser historien. Istället glider berättandet lite sidledes och bromsar in, så att läsaren får ett ögonblick att begrunda det lästa. Trots att några är långa och andra väldigt korta känns de formmässigt väldigt väl sammanhållna. Man kan lätt sträckläsa hela boken och sedan sitta och plocka isär berättelserna i huvudet och fundera på hur de hänger ihop eller skiljer sig åt. Det vimlar av kul idéer, och om man till exempel tycker om att göra rollspelshandlingar finns det en uppsjö av skojiga saker att låta sig inspireras av här. En vildsint, spretig och tankeväckande bok!