Throne of the Crescent Moon
Mot sin vilja kastas Adoulla och hans unge assistent, den heliga krigaren Raseed bas Raseed, ännu en gång in i kampen mellan det onda och det goda. Inte nog med att en tjuv som kallar sig Falkprinsen vill starta ett inbördeskrig mot den maktgalne kalifen, en mardrömslik varelse smyger dessutom omkring i Dhamsawaats trakter och sliter folk i stycken och tar deras själar.
Throne of the Crescent Moon är Saladin Ahmeds debutroman. Han har tidigare skrivit poesi och noveller, och blivit nominerad till både Campbell- och Nebula-priset för bästa novell.
Uppvuxen i en arabisk-amerikansk familj, hämtar han inspiration från mellanöstern och den arabiska mytologin, något som gör Throne of the Crescent Moon till en frisk fläkt i en uppsjö av fantasy inspirerad av västerländsk mytologi. De gröna skogarna och karga bergen är utbytta mot öken och en myllrande stad, och istället för troll och varulvar, möter vi ghuler och lejonhamnskiftare.
Trots att berättelsen är en typisk sword and sorcery-berättelse, med inre konflikter och storslagna strider, känns det hela tiden fräscht och intressant. Ahmed håller ett jämt tempo genom hela boken, och lyckas bra med att blanda både spänning och humor, dessutom fattar man snabbt tycke för både Adoulla och hans vänner.
Varmt rekommenderad läsning för alla som är sugna på ett hisnande äventyr fyllt av intressanta personer och en spännande värld full av magi och under. En skön omväxling från de vanliga skogstomtarna helt enkelt.
Helt ensam är dock inte Saladin Ahmed att skriva fantasy i arabiska miljöer. En annan debutant som valt liknande väg är Howard Andrew Jones, hans debutroman Desert of Souls är ett måste för alla Tusen och en natt-älskare. I bästa Scheherazade-anda berättar protagonisten Asim om hur han och vännen Dabir möter både djinns och odöda i sin kamp att rädda Baghdad undan en hämndlysten magiker. Men det är en rekommendation för en annan gång.
Provläs några sidor: http://www.saladinahmed.com/?page_id=579