Efter Dune - läs en sf-klassiker
En bok har varit med oss ända sedan SF-Bokhandelns födelse i det dunkla 80-talet. Den har tidvis tappas lyskraft, men alltid återvänt och hittat nya läsare. Jag pratar förstås om Dune, Frank Herberts brett anlagda epos om striderna för att kontrollera den Kryddan, råvaran som gör rymdfart möjlig och endast står att finna på den karga ökenplaneten Arrakis. I höst blir den film (igen) med Dennis Villeneuve vid rodret.
Med tanke på hur många Dune vi har sålt genom åren (i skrivande stund 5185 stycken) har de flesta av er förmodligen redan läst den. Men det finns fler klassiker som är värda att lyfta ur dammet. Jag listar några här nedan. Fler hittar du på vår sida för sf-klassiker.
Neuromancer av William Gibson (1984)
Den första riktiga cyberpunkromanen. Tankar kring virtuella verkligheter fanns tidigare, men när datorer fick brett genomslag i samhället verkade tanken plötsligt rimlig, ja trolig. Spaltkilometer har skrivits om Gibsons hårdkokta deckare från ett framtida Tokyo. Här är en bra recension som skrevs för bokens 30-årsjubileum.
Kindred av Octavia Butler (1979)
En bok som är hyperaktuell i samband med Black Lives Matter-protesterna i USA. Butler utforskar den afrikansk-amerikanska erfarenheten med hjälp av en tidsloop-historia. Dana firar sin 26:e födelsedag med sin nya make när hon utan förvarning förflyttas från hemmet i Kalifornien till sydstaterna före amerikanska inbördeskriget. Rufus, sonen till en vit plantageägare, håller på att drunkna och Dana kallas för att rädda honom. Gång på gång förs hon tillbaka i tiden, och varje besök blir längre och farligare när hon tvingas stå ut med att leva ett slavliv för att försöka se till att hennes egna farföräldrar föds. Läs en recension här.
Rendezvous with Rama av Arthur C Clarke (1973)
Arthur C Clarke var en mästare på ”sense of wonder” och Rendezvous with Rama är hans förmodligen mest förundransväckande roman. Rymdfarkosten Rama, en fem mil lång cylinder, seglar in i solsystemet. En grupp skickas för att undersöka objektet. Forskarna lyckas ta sig in i farkosten, där flera gåtor väntar på dem. Tilldelades i princip alla priser en sf-roman kunde få för året då den gavs ut. Läs en recension här.
Ringworld av Larry Niven (1970)
Den är 90 miljoner mil lång, med en radie på 14 miljoner mil och en yta som skulle rymma tre miljoner jordar. Det är den största tingest skapad av intelligenta varelser som någonsin skådats: Ringvärlden. Den upptäcktes av de tvåhövdade och sunt försiktiga dockmästarna, men har aldrig undersökts närmare. Förrän nu. Storskalig ingenjörs-sf och knasiga kulturer möts i en roman som gjorde Niven till ett stort namn.
The Left Hand of Darkness av Ursula K LeGuin (1969)
Ursula K LeGuin är kanske mest känd för sina Övärldsböcker, men det var med Mörkrets vänstra hand som hon slog igenom på allvar. Romanen erövrade både Hugo- och Nebulapriset, och är i dag en av science fiction-genrens mest uppmärksammade romaner någonsin. Handlingen tilldrar sig på planeten Vinter, där konstant istid, snö och kyla råder. Ingenting växer, inga strider utspelas och ingen kärlek frodas. Varelserna på Vinter är androgyna och antar antingen manligt eller kvinnligt kön under vissa perioder då fortplantning sker. Här är en recension som publicerades när boken fyllde 50 år.
Do Androids Dream of Electric Sheep av Philip K Dick (1968)
Förlagan till Bladerunner, filmen som kickstartade cyberpunkens estetik på film, skrevs av mannen som gjorde stor konst av paranoia och konspirationstänkande. Do Androids Dream ... är nyskapande på flera sätt – i synen på artificiella intelligenser, vad som är mänskligt, och i den dystopiska samhällskildringen. Rick Deckard är en licenserad prisjägare som ska fånga sex androider. Enda problemet? De ser ut som människor, låter som människor och tänker som människor - ytterst farliga sådana.
The Stars My Destination av Alfred Bester (1956)
Gully Foyle är tredje mekaniker på ett rymdskepp, enda överlevande i efter en olycka och lämnad för att dö i rymdens mörker när ett annat skepp ignorerar hans nödsignal. Gully överlever mot alla odds, men tanken på hämnd upptar hela hans medvetande. Romanen, först publicerad under titeln Tiger! Tiger!, är en riktig space opera med yviga gestalter och gester.
Farenheit 451 av Ray Bradbury (1953)
I princip allt Bradbury skrev har blivit klassiker, särskilt hans noveller, men jag har ändå valt att lägga romanen om en framtid där böcker är förbjudna och staten kontrollerar människors liv och tankar in i minsta detalj till den här listan. Bokens titel syftar till temperaturen när papper fattar eld. Här släcker inte brandmännen eldsvådor utan anlägger dem i hem där statsfientligt bokinnehav konstaterats.
Foundation av Isaac Asimov (1951)
Första delen i en trilogi, som nyligen kom i nyutgåva på svenska. Också om titeln Stiftelsen syftar på en hemlig sammanslutning, är namnet väl valt med tanke på den grundbult Asimovs bokserie kom att bli för framtida science fiction. Det galaktiska imperiet har styrt mänsklighetens rymdcivilisation sedan urminnes tider, men börjar visa tecken på förfall. Hari Seldon, pionjär för en disciplin han kallar psykohistoria och som med varierande grad av felmariginal kan förutsäga stora människomassors utveckling genom tiden, inser att världen som man känner den står inför en ny och långt mörkare medeltid än någonsin tidigare - en period av barbari och dekadens ur vilken vi kanske inte kommer att kunna resa oss igen. Som motmedel grundar han en stiftelse i utkanten av imperiet, med målsättningen att bevara kunskap och kultur genom den mörka tiden - väpnad med psykohistoriens statistiska förutsägelser.
A Canticle for Leibowitz av Walter M Miller (1951)
I en fjärran framtid, efter det stora kriget som sånär utplånade mänskligheten, samlar en grupp munkar ihop fragment av texter skrivna av en viss I.E. Leibowitz. Denne Leibowitz, en vetenskapsman som var delaktig i det förödande kriget, blir långt efter sin död upphovsman till en spirande religion, en tro som kommer att lyfta kulturen ur okunskap och barbari, men kanske också förebåda en ny apokalyps i en fjärran framtid. Miller utnyttjar effektivt sin berättelse, som spänner över 1000 år, för att spekulera kring sambanden mellan religion och vetenskap, kunskapsbyggande och kulturförändring.
1984 av George Orwell (1949)
Kräver ingen presentation, men jag tar med den eftersom den känns så aktuell. Orwell var en socialist som tidigt och med stor exakthet analyserade Sovjetstatens totalitära drag. Han hade en själsfrände i fransmannen Albert Camus (just nu aktuell med Pesten), som också varnade för totalitarismens helvete. 1984 är en skickligt konstruerad och medryckande roman om propagandans och lögnens makt.