Fira Nederländernas nationaldag

Idag är det Hollands nationaldag! Berömt för sin konst, fantastiska tulpanodlingar och att turas om med Sverige om att ha världens längsta befolkning har de mycket att uppmärksamma en dag som denna. Landet som gav oss Van Gogh, Rembrandt och Hieronymus Bosch, alltså några av världens mest inflytelserika konstnärer, har även gett oss enormt mycket att hylla inom genrefilm. 

Vi firar bland annat med två av deras nationalskatter inom film: Rutger Hauer och Paul Verhoeven. Två åttio- och nittiotalsikoner som båda satt stark prägel på science fiction och fantasy. Vad skulle åttiotalet till exempel vara utan Hauers drabbande porträtt av den självmedvetne replikanten Roy Batty i Bladerunner? Mycket tråkigare, är svaret. Filmatiseringen av Philip K Dicks roman Do Androids Dream of Electric Sheep? var både enormt snygg och tankeväckande och fortsätter hitta nya fans. Hauers Batty lyckades både vara en skräckinjagande filmskurk, och ett enormt rörande porträtt av viljan att leva.

Rollen katapultade Hauer in i rampljuset och ett par år senare slog han sina påsar samman med Nederländernas mest internationellt namnkunnige regissör Paul Verhoenen och gjorde Flesh and Blood tillsammans. Denna historiska äventyrsfilm blev ingen megasuccé men både Hauer och Verhoeven gick vidare till nya mästerverk. Nästa koppling mellan de två är att Verhoeven gjorde åttiotalets andra stora Philip K Dick-film Total Recall. Baserad på novellen We Can Remember it For You Wholesale är den ett utmärkt exempel på tidstypiskt toppraffel med ikonerna Arnols Schwarzenegger och Sharon Stone i huvudrollerna. 

Verhoevens Robocop från 1987 är fortfarande lysande samhällssatir som både lyckas vara ultimat kokainpudrat yuppieåttiotal och samtidigt relevant här och nu. Väl värd att se om! Hans nittioptalsfilmatisering av Henleins klassiska sf-roman Starship Troopers tog samhällssatiren ett steg längre bort och har både hyllats och missförståtts sdan dess. 100% cool action men också mycket smartare än sin marknadsföringsskampanj har den blivit en modern klassiker. Rutger Haur förgyllde nittiotalet i Buffy och vampyrerna, filmen som senare la grunden för den älskade tv-serien. 

För den som är mer intresseard av skräck än action har vi novellsamlingen Mestiza Blood där vi bland annat får möta Satan som fallit till jorden och finner sig i Amsterdams röda distrikt. Och för de yngre läsarna finns Gömstället i Amsterdam där tidsresenärerna Milton och Iona hamnar i 40-talets Amsterdam där de av en slump får dela gömställe med ingen mindre än Anne Frank och hennes familj. Det oväntade mötet gör det svårt för Milton och Iona att stå för det löfte de givit de andra tidsresenärerna att aldrig ingripa i historien. 

För den som inte läst Annie Franks dagbok är idag en utmärkt dag att ta sig an detta historiska människoöde. Anne Franks dagbok är en tidlös klassiker som får nya läsare i varje generation. Den tar sin början på hennes 13-årsdag när hon får en efterlängtad dagbok, och avslutas abrupt i augusti 1944. Den skildrar drygt två år i hennes tonåriga liv, då hon lever gömd i ett gårdshus i Amsterdam.
Vi har en serieversion där man får möta hennes texter på ett helt nytt sätt, i serieform. Bildberättelsen utgår från den oavkortade utgåvan och är sann mot originalet, samtidigt som bilderna tillför något helt nytt. Den unga Anne Frank och hennes mod, fantasi och intensitet ger färg och kraft åt sidorna - så mänsklig trots omänskliga omständigheter.