Oceans

Oceans är den efterlängtade uppföljaren till det populära spelet Evolution. Oceans utspelar sig passande nog i havet, där livet ändå har sin början.

För de som spelat Evolution kommer grundmekaniken kännas igen. Man spelar ett kort från sin hand av sex kort. Dessa kort har olika attribut som ger en evolutionär fördel till en ny art, eller går att lägga till på en redan existerade art. Därefter får en av ens arter aktivt äta av resurserna som antingen finns i korallrevet (en gemensam pool av resurser) eller attackera en annan art och äta av dess resurser. Därefter måste man betala en resurs från varje art man har, ifall någon art inte har några resurser måste den dö ut. De man betalar fungerar också som poäng vid slutet av spelet. När detta är gjort fyller man på sin hand och det är nästa spelares tur.

Första halvan av spelet så är de olika attributen man kan ge sina arter ganska begränsade. Man drar kort från en lek (The Surface) där det finns totalt 120 kort uppdelade i tolv olika attribut. Dessa attribut kan till exempel vara att man ger sin art tentakler (så den kan äta två gånger), snabbhet (så den kan äta mer, samt ha ett ytterligare attribut), symbiotisk (att den äter när en närliggande art äter eller göra den till ett topprovdjur (då kan den enbart äta av andra arter och inte från den gemensamma poolen). Halvvägs in i spelet så sker den Kambriska Explosionen, vilket är en beteckning på den enorma ökningen av komplexa livsformer för ca 540 miljoner år sen). Efter detta spelar man ut två kort per runda, alla arter måste betala två resurser varje runda och man använda sig av korten från den andra leken (The Deep). Alla de 80+ korten i The Deep är unika och betydligt bättre, men också svårare att använda på rätt sätt.

Oceans är i grunden ett ”engine building” spel där man försöker se till att ens arter har bra attribut så att de hela tiden har resurser de kan betala vid slutet av ens runda. Det är därför ofta viktigt att man skapar synergieffekter för att alla ens arter ska få ett konstant tillflöde av resurser. Ens fint lagda planer kan snabbt förstöras av att ens motspelare skapar en art med ett attribut som ställer allt på ända. Oceans är sålunda ett spel med mycket spelarinteraktion där man kan vara ganska elak mot varandra. Istället för att man blir förkrossad när en motspelare förstör för en får man bara se till att anpassa sig, blir din vänliga planktonätare hela tiden attackerad? Ge den förmågan att spruta bläck. Har ditt favoritbyte lärt sig flyga? Gör din art snabbare. Tycks inget hjälpa? Låt arten dö ut och skapa en ny. Precis som i naturen kan bara de bäst anpassade klara sig genom eonerna.

Komponenterna i spelet är väldigt fina. Allt från de små fiskarna som representerar de resurser som man slåss om, de små lådorna som representerar korallrevet samt tre nivåer av havsdjup. Det som dock främst gör Oceans till ett så vackert spel är korten. Illustrationerna på de tolv olika grundkorten (The surface) är gjorda av samma konstnär som Evolution och ser ut som färggranna akvareller. Men det är korten från den andra leken (The Deep) som verkligen sticker ut. Här har flera olika konstnärer kunnat ta ut svängarna och inspireras av allt bisarrt som gömmer sig i havet.

Oceans är ett spel som fungerar bra att spela på två, men det blir mer dynamiskt på fler. Spelet har stort omspelbarhet, dels för att det finns händelsekort som ”triggas” vid olika tillfällen och förändrar spelets förutsättningar, dels eftersom man hela tiden måste anpassa sig efter hur ens motspelare spelar. Spelet är inte speciellt svårt att lära sig, men man behöver kunna läsa engelska för att förstå vad de olika korten betyder.

Sammanfattningsvis är Oceans ett mycket underhållande spel som med ganska enkel mekanik lyckas ge en bra simulering av evolutionen. Spelet är lätt att lära sig och har mycket variation, vilket gör att det inte är ett spel man tröttnar på i första taget.