Långt in i framtiden så har planeten Mars
terraformats, bytt namn till Aqua och är hem för en stor mängd människor. I staden Neo Venezia bor den unga damen Akari som flyttat dit från Jorden och arbetar som en så kallad undine, eller gondoljär-lärling.
Akari är en synnerligen bekymmerslös tjej och oavsett vad hon råkar ut för så har hon alltid en positiv och nyfiken inställning till allt som är okänt, även om hon är både nervös och kanske lite rädd emellanåt. Varje kapitel är ett fristående äventyr, men vissa personer brukar dyka upp i flera av dem, däribland Akaris lite surmulna lärlingskollega och vän Aika, hennes självsäkra instruktör Alicia och framförallt hennes feta katt President Aria.
Staden Neo Venezia är byggd för att efterlikna Italiens Venedig med sina tegelhus och vattenkanaler och Kozue Amano lägger stor vikt på att teckna upp både storslagna vyer och ett imponerande detaljarbete på husfasader och bakgrunder. Tyvärr så framgår det snart, i och med att exakt samma bakgrundsdetaljer kan återkomma flera gånger, att det mesta är skapat i datorn och inte för hand, vilket jag, kanske omotiverat, stör mig på. I de flesta bildrutor framgår det inte att serien utspelar sig långt in i framtiden; teknologin är visserligen avancerad, men invånarna i staden har uppenbarligen ansträngt sig för att det ska se gammalt och rustikt ut även om science fiction-ingredienserna finns där i form av svävande öar och rymdfäjor som sakta glider fram över himlen.
Med sin mysiga stämning och totala brist på våld är det som balsam för själen att läsa några kapitel av Aria då och då. Det finns gott om äventyrskänsla och fantastiska saker händer, men allt berättas på ett så lugnt och vardagligt plan att det känns som om man flyter igenom dem på samma makliga sätt som Akari styr sin gondol, på gott och ont. Vill du ha action och adrenalin, eller en svettig romans? Sök då på annat håll, för här finns det inget. Aria är bara det ena småputtriga äventyret efter det andra och helt utan stora hotbilder, nattsvarta skurkar, krossade hjärtan och episka känslostormar. Här kan ett kapitel handla om att besöka ett tempel, en utflykt till en het källa eller att göra rent sin gondol. Ett under i sig att jag som läsare inte blir uttråkad, utan bara glad och nyfiken, men det är vad som händer.
Omdöme:
En rogivande och vacker allålders-serie utan de vanligaste klichéerna. När jag läser Aria får jag något mjukt och fluffigt kring hjärtat.
Aria är en fristående fortsättning på AQUA (som är en liten introduktion uppdelad i två volymer och handlar om hur Akari kommer till planeten Mars).
