av Astushi Ohkubo
B Ichi är en serie proppfull av potential, som tycks ha avslutats allt för fort. Trots det är serien varmt rekommenderad för sin uppfinningsrikedom och härligt galna värld som väl närmast kan jämföras med One Piece.
I B Ichis värld kan ett fåtal människor, kallade Dokeshis, använda dubbelt så mycket av sin hjärnpotential än vad vanliga människor kan. Det ger dem speciella förmågor, men innebär i sin tur att de tvingas lyda ett antal regler och restriktioner. Att bryta mot dessa kan leda till hemska följder. I Shotaros fall innebär det att han kan få krafter från olika djur genom att suga på deras ben. I gengäld måste han göra en god gärning om dagen.
Kul att veta
Atsushi Ohkubo skriver numera den omåttligt populära mangan
Soul Eater, som går att läsa på engelska i magasinet
Yen Plus. Den kommer i pocket under 2009. Soul Eater går även på Tv i Japan just nu, animerad av studio BONES.
Omdöme
B Ichi bygger i den första volymen upp en intressant värld, som jag i slutet av boken verkligen längtar efter att få återvända till. Insikten om att det bara blev 3 volymer i serien kommer därför lite som en chock. Varför blev en serie med nästan lika mycket potential som i första volymen av One Piece nedlagd så snabbt? Jag önskar personligen att B Ichi, förutsatt att den kan hålla samma standard i kommande volymer, ska bli hiskeligt lång och göras till anime och actionfigurer.
Jag kan inte låta bli att fundera över varför serien lades ner, och har därför kommit fram till några möjliga anledningar: 1. Mangan misslyckades med att hitta sin publik. 2. Författaren tröttnade eller kom på något han hellre ville skriva om (Soul Eater). 3. Seriens redaktörer drabbades av simultan galenskap och la ner serien mot bättre vetande. 4. Serien blir mot all förmodan pissdålig i kommande volymer (återstår att se).
Nåja, spekulation i all ära, men jag tyckte verkligen om B Ichi. Jag fick lite samma känsla som när jag började läsa One Piece för något år sedan och sedan inte kunde sluta läsa utan plöjde över 30 volymer på några veckor. Världen i B Ichi är detaljerad, men lämnar samtidigt rum för serien att växa ohämmat framöver. Möjligtvis är huvudberättelsen, med Shotaros sökande efter sin barndomsvän lite i enklaste laget, men sånt går ju att ordna. Shonenmanga bygger ofta på att man delar upp berättelsen i stora, övergripande kapitel, så att berättelsen lätt kan slå in på ett annat spår när ett kapitel väl är överstökat.
B Ichi introducerar tre mycket intressanta karaktärer i den första volymen Shotaro, Mana och Yohichi. På samma sätt som Soul Eaters huvudperson Maka är en av de bästa kvinnliga hjältinnorna i en shonenmanga någonsin, tycks även Mana i B Ichi ha en massa potential som Shotaros sidekick. Hon hr inte en lika framträdande roll som Soul Eaters Maka, men hon kan fajtas som få. Fast till skillnad från pojkflickan Maka känns Mana möjligtvis snarare som en pojke i skepnaden av en flicka.
B Ichi passar för alla åldrar och finns bara på engelska. Yen Press har gjort ganska ett bra jobb på serien, förutom några mystiska beslut att inte översätta vissa ord alls. Däremot är tryckkvaliteten och boken som helhet mycket snygg. Serien går lite i stil som
One Piece, Soul Eater (går just nu i
Yen Plus men släpps senare i pocket),
Hunter x Hunter,
D. Gray-Man och
Bleach, så gillar du någon av dem kommer du säkert uppskatta även B Ichi, eller tvärtom. Hur som helst är serien varmt rekommenderad till alla som gillar äventyr!
